Protokoll 2023/24:106 Torsdagen den 25 april

/ (forts. från § 4) Internationellt bistånd (forts. UU8)
Anf. 123 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag tänkte börja med diskussionen om hur mycket pengar som ska gå till biståndet. Det är ju känt att Liberalerna fortsatt står bakom enprocentsmålet, alltså att 1 procent av bni ska gå till biståndet. Det är något vi fortsätter att försöka få igenom. Det kan vara värt att understryka, fru talman, för det har i debatten låtit på vissa partier som att de står bakom enprocentsmålet. Vi drev även detta i januariavtalet med den förra regeringen, men då lyckades vi inte heller. Jag tycker att man som politiker ska erkänna när man inte lyckas få igenom sin politik, och vi har inte lyckats i nuvarande regering och som sagt inte heller när Socialdemokraterna styrde.

Fru talman! Jag vill i sammanhanget tacka Miljöpartiet för att man under förra mandatperioden stod upp för enprocentsmålet tillsammans med Liberalerna. Jag vill också tacka Kristdemokraterna för att man under denna mandatperiod står upp för samma mål tillsammans med Liberalerna. Jag tycker att man som politiker ska kunna tala om när både motståndare och fränder bedriver politik som man själv tycker är bra. Tack Miljöpartiet för förra mandatperioden, och tack Kristdemokraterna för denna!

Fru talman! Sverige och hela den demokratiska världen befinner sig i vad man nog kommer att se tillbaka på som ett andra kallt krig. Detta krig utspelar sig mellan å ena sidan demokratiska länder som Sverige, övriga Europa, USA, Kanada, Sydkorea och Japan, å andra sidan Kina, som spelar forna Sovjets roll under det första kalla kriget, Iran, Ryssland och Nordkorea – ondskans axelmakter. Det handlar om vilka värderingar som ska vara styrande i vår värld, om vi ska stå bakom den liberala, demokratiska världsordningen eller om vi ska ha en ny världsordning där agendan sätts av ondskans axelmakter. Det är bland annat ur detta perspektiv som det är så viktigt att understryka det regeringen gör, också i reformagendan, nämligen att civilsamhället är en omistlig del i det svenska biståndet.

Dagens debatt har ju handlat mycket om just civilsamhällets roll, och jag ska passa på att bemöta ett påstående som har förekommit flera gånger om att regeringen skulle vilja förstatliga civilsamhällesbiståndet. Det är inte sant, fru talman. Det finns ingen sådan ambition i regeringen eller i något av regeringspartierna – eller i regeringens samarbetsparti, vad jag känner till. Det är fake news och desinformation, och jag tycker att det är ovärdigt att denna idé sprids från riksdagens talarstol. Tvärtom är regeringens ambition att civilsamhällets roll i biståndet ska öka.

Civilsamhället och civilsamhällesorganisationerna måste på lika villkor kunna söka anslag genom transparenta anslagsprocesser. Det torde vara ganska okontroversiellt. Det betyder inte att Sida eller staten ska överta projekthantering eller civilsamhällets roll. Det varken kan eller ska staten göra. Det är givetvis omöjligt för staten att överta den roll civilsamhället spelar eftersom staten är en annan typ av aktör än civilsamhället.

Som liberal är det nästan skrattretande att höra partier på vänsterkanten beskriva hur viktigt civilsamhället är och hur svårt staten har att utföra vissa uppgifter eftersom vi liberaler har försökt beskriva detta på nästa alla samhällets områden under hundratals år och ständigt bemötts av den samlade vänstern med att det visst är staten som ska göra saker. Nu försöker vänstersidan få det att låta som att vi vill att staten ska växa och göra mer saker och att vi tror att staten är så himla effektiv och bra. Men det tror ingen liberal och ingen i regeringen heller. Om man bara har läst lite samhällskunskap i grundskolan i Sverige tror jag att man känner till att det inte är så liberaler tänker. Det är inte så vi tänker i det här fallet heller.

Det är helt enkelt inte sant.

Fru talman! Biståndsagendan och regeringens biståndspolitik innehåller också ett fokus på hur biståndet och handeln kan samarbeta. Det där tycker jag också borde vara ganska okontroversiellt.

Handel, fri handel, uppstår när människor är fria att skapa någonting själva, driva företag, vara entreprenörer och skapa värde åt varandra. Det är det handel och ekonomi handlar om. Ekonomi är när människor gör saker och utbyter varor och tjänster med varandra. Handel är när vi gör det mellan länder. Det är det som har skapat allt välstånd vi har i det här landet och i alla andra länder i världen också. Det är på grund av handel som jag kan stå här med en kulspetspenna och som fru talmannen kan få middag på bordet efter arbetsdagens slut.

Det är klart att det är handel som i grunden kommer att se till att lyfta människor ur fattigdom i de delar av världen som i dag inte är lika rika som vi här i Sverige. Det är en ren självklarhet; det är så ekonomin fungerar och har gjort i alla tider.

Fru talman! Att handeln kan bidra till att uppfylla och uppnå de biståndspolitiska målen är en viktig insikt. Jag tycker att det är positivt att vi i och med regeringens biståndspolitik också ser det och driver på för en politik som går i den riktningen.

Det här är också en del av den diskussion som jag inledde med – att det pågår ett kallt krig mellan de länder som vill ha demokrati och de länder som är emot demokrati. De länder som är emot demokrati har också mycket mer planerade ekonomier. De är inte marknadsekonomier. Vi som har demokrati är marknadsekonomier. Äganderätt och fri handel går hand i hand med alla andra mänskliga rättigheter. De här sakerna har alltså med varandra att göra.

Fru talman! Jag konstaterar återigen det som jag sa tidigare och vill stryka under det lite extra: Det som regeringens partier har överenskommit är att civilsamhällets andel i biståndet ska öka. I dag är det någonstans runt 40 procent, men den andelen ska alltså upp. Det är vi överens om; kring det finns ingen konfliktlinje.

Jag välkomnar, fru talman, alla gånger som oppositionen i Sveriges riksdag vill att det inte ska vara staten som ska göra mer, utan att det är civilsamhället som ska göra mer. Jag hoppas att vi ska få se samma engagemang för privata aktörer, alltså aktörer som inte är staten, på många andra politikområden.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.