Herr talman! Det är mycket riktigt som Anders Ådahl beskriver det, att vi i Liberalerna stegvis har omprövat delar av vår skolpolitik. Det har vi gjort därför att vi är visa och inte alltid envisa. Vi håller inte fast vid gamla käpphästar om vi ser att vi behöver förändra i systemen.

Mitt anförande här handlar om de omfattande reformer av svenskt skolväsen som genomfördes de sista åren på 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Man avskaffade den statliga regelstyrningen i svensk skola. Man kommunaliserade skolan. Vi fick en friskolereform som med tiden har lett till konsekvenser som man inte förutsåg när den reformen infördes och så vidare.

Vi behöver ett omtag i stora delar av svensk skolpolitik med tanke på dessa reformer. De har inte slagit väl ut. Jag tror att alla kan se det. Det kan man se om man bemödar sig om att läsa de internationella mätningar som görs - det handlar om läsförståelse, skrivförståelse, skrivförmåga, kunskaper i matematik och så vidare. Det är förödande resultat. Detta förstärks inte minst av den mycket utbredda skärmtiden bland barn och ungdomar, som försämrar deras koncentrationsförmåga och så vidare. Det är mycket riktigt att vi gör upp med detta.

Sedan gäller det offentlighetsprincipen. Jag konstaterade i mitt förra replikskifte att Socialdemokraterna är tvåa på bollen. Faktum är att Centerpartiet nu är trea på bollen. Utredningen har kommit. Den går in för beredning. Den ska remitteras. Den ska beredas. Det blir lagrådsprövning. Detta kommer till riksdagen, och vi kommer att ta ställning till det.

Vad vi röstar om i dag handlar inte om att införa en offentlighetsprincip. Det är inget lagförslag vi röstar om. Det handlar om ett tillkännagivande, och det är något helt annat.