Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 3 i betänkandet.

Vi har många olika delar i betänkandet, men jag tänker stanna vid några för att försöka få ihop det. För mig handlar Kultur för alla om tillgänglighet, att tänja sina gränser och att få reflektera över vår samtid och vår historia. Att ha tillgång till kultur oavsett var du bor är en ren tillgänglighetsfråga. Kulturen behöver därför vara stark i hela landet.

Herr talman! Det handlar om vikten av att barn tidigt får möta kultur. Det första och riktigt viktiga för små barn är mötet med boken. Om det görs på rätt sätt blir boken en vän för hela livet och får ses som en viktig grund för bildningen under hela livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Men det handlar också om att barn får möta de professionella kulturskaparna. Det kan inspirera till att man senare i livet har lättare att ta sig till teaterscener eller att ha det som en självklar del av sin fritid att ta del av kulturen som publik.

Bra exempel på det är bland annat Gävle Symfoniorkester, som i mindre format låter 3-5-åringar möta musiker och bjudas på klassisk musik just för väcka nyfikenheten inför framtiden. Eller Norrköpings Symfoniorkester, som med sin verksamhet för barn och unga varje år bjuder in uppemot 20 000 elever till skolkonserter, studiebesök och andra samarbeten där barn också får medverka i konsertproduktioner. Orkestern spelar också in musik just för målgruppen barn. I Uppsala län har man kulturbuss för skolbarn. Det underlättar för elever att åka till museer exempelvis inne i Uppsala.

Jag tycker att vi vuxna har ett ansvar att sänka trösklarna till kulturen för våra barn oavsett om det handlar om att läsa en bok eller att besöka ett museum. Det handlar om att göra det konstnärliga och kulturen tillgängligt för barn.

Men vi har olika förutsättningar. Vi måste även se vikten av att personer med olika funktionsnedsättningar har möjlighet att ta del av kultur. Det gäller att den rent fysiskt är tillgänglig. Men det handlar också om hjälp med tolkning och ledsagning både till och från aktiviteterna. Att gå på en konstutställning eller bio med synnedsättning kan innebära både ledsagning, som jag sa, och syntolkning på plats.

Herr talman! Hur börjar det? Är man musiker är det inte otänkbart att starten var i ett studieförbund som en ren fritidsaktivitet. Man träffar andra, och man utforskar tillsammans utifrån sina egna förutsättningar. Det finns verksamhet där och en struktur som gör att projekten drivs framåt. Man sätter upp mål, och man genomför sin plan.

En annan väg är ju givetvis kulturskolan, och ofta via folkhögskolorna, innan studier på Musikhögskolan. Folkbildningen spelar en oerhört stor roll för vårt svenska musikunder, som vi alla är så stolta över. Det är fortsatt så att jag med stor oro ser Tidöregeringens neddragning till just folkbildningen. Det drabbar kulturen hårt på alla fronter.

En annan viktig del är att vi i hela vårt land kan se möjligheter att ta del av kulturen. Jag kan inte låta bli att nämna civilsamhället och föreningslivet, som med bygdegårdar och hembygdsföreningar står för scenerna och mottagandet när teatersällskap kommer. I alla våra landsbygder är detta en förutsättning för infrastrukturen när det gäller kultur. Det är så vi möter kultur på hemmaplan, och Sverige är ju ett fantastiskt land, fullt av kultur i varje hörn.

Genom kulturen lär vi känna oss själva. Vi testar våra gränser. Vi får ompröva våra fördomar. Det ger livsluft och skapar gemenskap. Vi upplever något tillsammans.

Att fortsätta kämpa för den fria kulturen, där politiken håller en armlängds avstånd, kommer för mig fortsatt att vara en självklar grund i mitt politiska värv.

Jag vill avslutningsvis säga någonting om Operan. Det finns ju två förslag som flera tidigare talare har berört, och jag vill vädja till regeringen att också lyssna med stora öron på Operans synpunkter i detta. Det handlar ju om utvecklingen av Operan. Vi behöver en långsiktig, hållbar lösning, och jag ser fram emot den.