Fru talman! Jag vill börja med att vända mig till alla poliser som just nu står vid fronten mot den grova organiserade brottsligheten. Tack för att ni varje dag upprätthåller det våldsmonopol som tillhör just polisen och ingen annan! Tack för att ni varje dag upprätthåller vår demokrati och vår rättsstat! Tack för att ni varje dag går till jobbet för att se till att andra människor kan göra detsamma utan att riskera livet! Tack för det arbete ni gör! Vi ser er. Vi uppskattar er, och vi kommer att göra allt vi kan för att ni ska vara säkra i ert arbete med att skydda Sverige.

Fru talman! Kampen mot gängen, våldet och brotten måste stärkas, och tryggheten måste återupprättas. Flera åtgärder vidtas just nu på olika områden för att stärka samhällets motståndskraft mot de kriminella gängen och den utbredda brottsligheten.

Den straffrättsliga lagstiftningen är ett viktigt verktyg för att minska kriminella nätverks inflytande och på så sätt öka tryggheten i samhället. Från den 1 januari i år har straffen för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor kraftigt skärpts. Det handlar till exempel om när människor har vapen på sig eller använder sprängmedel av olika slag. Vi har kraftigt skärpt straffen för de brotten.

Den 1 februari, alltså en månad senare, trädde lagen om preventiva vistelseförbud i kraft. Syftet med den lagen är att öka tryggheten i det offentliga rummet och att förhindra att brottslig verksamhet utövas där. Till exempel har polisen berättat om hur det är i Rågsved. Där har flera personer bidragit till otrygghet vid tunnelbaneuppgången när de har dealat knark. Dessa personer har polisen nu kunnat flytta på, och det har bidragit till att tryggheten i Rågsved är mycket större nu än vad den var för bara tre månader sedan.

Den 21 december 2023, det vill säga förra året, beslutade regeringen om en lagrådsremiss för att förändra hur man kan ta gängens prylar. Det handlar alltså om förverkandelagstiftningen. Vi vill ge mer effektiva verktyg i brottsbekämpningen och försvåra för kriminella att skörda frukterna av sin brottslighet. De ska inte kunna ha dyra bilar och gå runt med dyra klockor och dyra jackor eftersom det är pengar som kommer från olaglig verksamhet. Vi gör det nu lättare för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter att ta de sakerna från de gängkriminella.

Den 5 mars i år beslutade regeringen om säkerhetszoner, det vi tidigare kallade visitationszoner. Förslagen innebär att Polismyndigheten ska kunna införa säkerhetszoner, och där ska polisen ha särskilda befogenheter att leta efter just vapen eller andra farliga föremål. Syftet är naturligtvis att vi ska motverka sprängningar och skjutningar.

Fru talman! Den synnerligen allvarliga och omfattande brottslighet som just nu pågår är systemhotande. Staten har ett ansvar för att upprätthålla tryggheten för varje enskild medborgare och människa som är här i Sverige. I det ansvaret ligger att säkerställa att det finns en väl fungerande och effektiv brottsbekämpning. Det är angeläget att rättsväsendet - och särskilt i första ledet polisen - förmår möta det hot som den organiserade brottsligheten just nu utgör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för vissa polisanställda

I Brottsförebyggande rådets rapport Hot och våld - Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället redovisas att poliser är en utsatt yrkesgrupp. De har i stor utsträckning angett att de utsatts för hot, våld, trakasserier eller liknande under de senaste 18 månaderna. När det gäller poliser är det vanligt att förövarna kan kopplas till organiserad brottslighet. Det uppgavs inte vara lika vanligt när det gäller övriga yrkesgrupper i denna studie.

Enligt en annan rapport, Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, var Polismyndigheten den myndighet där störst andel personer uppgav att de utsatts för våld, och det förekom exempel på konkreta hot som framförts vid polisanställdas bostad.

De uppgav också att det inte var ovanligt, det vill säga att det var vanligt, att hot riktats mot polisanställdas anhöriga. 40 procent av de polisanställda uppgav år 2020 att de hade utsatts för ett eller flera påverkansförsök den senaste tiden. Störst andel av dessa poliser fanns i gruppen som jobbar med ingripandeverksamhet, men det var vanligt även bland utredare.

Av analysen framgår att det är vanligt att polisanställda till följd av trakasserier, hot eller skadegörelse förändrar sitt beteende i privatlivet, det vill säga att de anpassar sig efter de hot som de möter i sitt arbete när de sedan kommer hem till sin familj. Detta är naturligtvis väldigt allvarligt.

Fru talman! Poliser och andra anställda i Polismyndigheten verkar i ett väldigt hårt samhällsklimat. I detta läge finns det risk för att ytterligare gränser passeras. Genom det alltmer offensiva och intensiva arbete som poliserna utför i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten har risken för att de hamnar i fokus för våldet ökat. Den ökade risken för att utsättas för brott och påverkan gäller särskilt de anställda inom Polismyndigheten som vidtar åtgärder just mot gängkriminella. Vid till exempel ingripanden, visitationer, beslag av vapen, narkotika och pengar möter polisen mycket våldsamma individer som inte skyr några medel för att kunna fortsätta med sin brottsliga verksamhet.

Fru talman! Förslagen i propositionen innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än sitt namn, det vill säga att när de fattar beslut om ingripanden kan de använda sig av en annan identitetsuppgift än just sitt namn. Det innebär att de kan vara anonyma och i mindre utsträckning kommer att utsättas för hot om våld eller repressalier.

Den moderatledda regeringen föreslår också att sekretess ska gälla för uppgifter som kan bidra till upplysning om den anställdes identitet, det vill säga att det inte ska kunna begäras ut uppgifter om vem det är som har fattat beslutet. Eftersom det är en främmande fågel, kan vi väl säga, i svensk rätt att sekretessbelägga offentliganställdas namn och identitet säger regeringen att lagen ska tidsbegränsas i fem år och att man därefter ska se hur väl den fungerat.

Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet om att i vissa fall upprätthålla skyddet för vissa poliser genom att sekretessbelägga deras identitet och uppgifter.