Fru talman! Vi delar medkänslan, men vi delar tydligen inte övertygelsen om att vi behöver vidta alla de åtgärder som är möjliga för att stävja det ökade spelmissbruk som vi ser i vårt samhälle. Den särskilda måttfullhet som skulle skapa större utrymme för att komma åt just den aggressiva marknadsföring som Roland Utbult själv porträtterade väldigt väl i sitt anförande röstades ned, och KD var med och beslutade om det.

Den särskilda måttfullhet som vi ville införa skulle säkerställa att den här marknadsföringen inte når barn och unga. Det handlade om hur marknadsföringen skulle utformas för att inte framställa spel om pengar som någonting attraktivt, och det skulle skydda fler från just den här reklamen och marknadsföringen. Jag trodde att det Roland Utbult ville och önskade med sitt anförande var att just se åtgärder för att komma åt den här problematiken.

Om inte särskild måttfullhet är rätt väg att gå, vilka andra lösningar ser Roland Utbult för att komma åt just den problematik som han själv beskriver så väl?