Fru talman! Regeringen vill se fler skyddsombud, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte. Det betyder inte att vi vill koppla bort skyddsombuden från facken. Skyddsombuden har en jätteviktig roll för att skapa trygga och säkra arbetsplatser, vilket har nämnts här tidigare i dag. De företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte.

För att minska risken för olyckor och sjukdomar är det jätteviktigt att vi får fler skyddsombud. Detta var också orsaken till att regeringen i september gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur vi kan få fler skyddsombud. Det ska utformas inom gällande författningar, och arbetsmiljölagens regler ska fortsatt gälla. Där ingår också reglerna för hur skyddsombuden utses.

Min fråga till ledamoten är: Vad är analysen av att den socialdemokratiska regeringen trots denna brist inte lyckades öka antalet lokala skyddsombud? Vilka insatser gjordes under de åtta åren i regeringsställning?

Tidigare hörde vi ledamoten Johanna Haraldsson tala om en enkät med kända faktorer som gjorde att det var svårt att rekrytera. Om dessa faktorer var så kända, varför lyckades inte regeringen åtgärda den här delen?