Fru talman! I dag diskuterar vi en rad skolfrågor på övergripande nivå. Det är ett brett betänkande, men jag kommer att fokusera på några utvalda områden: marknadsskolan, offentlighetsprincipen och digitaliseringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Men för att börja med det viktigaste och lägga grunden: En skola som ger kunskap är en skola där skickliga lärare har tillräckligt med tid för sina elever. Det är en skola med en bred kunskapssyn där kunskap kommer till uttryck på flera olika sätt - som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Dessa delar förutsätter varandra och samspelar med varandra. Det är en skola där elevernas rätt till utbildning står i fokus.

Ett land där många drömmer om att bli lärare kommer att vara en stark kunskaps- och bildningsnation.

Skolans syfte ska alltid vara utbildning, aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan. Marknadsskolan har skapat en ny logik kring utbildningssektorn som ändrar villkoren inte bara för de vinstutdelande skolorna utan också för alla andra fristående och kommunala skolor. Om vi vill skapa ett samhälle som håller ihop måste skolan vara en del av den lösningen och inte någonting som ökar skillnaderna mellan grupper i samhället.

Marknadsskolan har försvårat arbetssituationen för rektorer och lärare eftersom den gjort elever till intäkter och föräldrar till kunder. Dessutom har vi en utveckling mot större och större detaljreglering av skolan för att vissa skolbolag inte ska kunna skära ned på kvaliteten för att göra större vinst. Det drabbar lärarna eftersom det ökar deras administrativa börda och krymper deras professionella utrymme till det som är lätt att mäta och lätt att jämföra.

Miljöpartiet har alltid välkomnat fristående skolor som drivs utan vinstsyfte utifrån alternativ pedagogik eller som lokala mindre skolor på landsbygden och i skärgården.

Förväntningarna på all utbildning är att den bedrivs på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet av utbildade lärare som har tillräckligt med tid för sina elever. Det gäller på samma sätt för alla skolor. Det är dock stor skillnad på att driva en skola med elevens bästa i fokus och att driva den i syfte att dela ut vinst. Sverige har hundratals idéburna skolor som har helt andra förutsättningar för sin verksamhet än vad de vinstutdelande friskolekoncernerna har. Det är skillnad på att driva en skola för elevernas skull och att göra det för aktieägarnas skull.

I dag presenterar Idéburna Skolors Riksförbund och Räddningsmissionen en rad förslag om hur den idéburna utbildningssektorn kan stärkas. Jag tror att det kommer att bli intressanta samtal om detta framöver.

Vi är med rätta stolta över välfärden i vårt land. Den generella välfärden är den starkaste omfördelande kraft vi har. Den gör på ett sätt Sverige rättvist och unikt, men vi ser också att klyftorna ökar.

Marknadsexperimenten i skolan har gått för långt. Den svenska marknadsskolan är världsunik med att tillåta obegränsade vinster på våra gemensamma medel. Drivkraften att tjäna pengar har fått stå i centrum i stället för det som välfärden är till för. Marknadsskolan leder till att resurserna till skolan inte används effektivt. Möjligheten att göra vinst i skolan skapar incitament för oseriösa aktörer att söka sig till skolsystemet. Skattepengar används till expansion och uppköp och delas ut till riskkapitalbolags aktieägare i stället för att användas till fler skolböcker och fler anställda lärare.

Skolor ska fokusera på barnens lärande, inte på vinstjakt. Vi vill stoppa vinsterna i skolan, och det har vi faktiskt en majoritet av svenska folket med oss för. Vi vill fortsätta att ha friskolor och möjlighet till ett skolval, men ett rättvist sådant. I svensk skola ska fokus ligga på kunskap och bildning. Därför är det hög tid att förbjuda de vinstutdelande aktiebolagsskolorna och få bort marknadslogiken ur skolan. Det är därför vi föreslår att vinstuttag ur skolan ska förbjudas.

En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det inte märkvärdigt att man vill hemlighålla recept på framgång, men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara märkvärdigt utan skadligt och orättvist.

Det finns inget skäl att inte omedelbart återinföra offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige. Sverige har en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning. Skolor ägnar sig åt myndighetsutövning och förvaltar stora mängder skattepengar, och det är helt oacceptabelt att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen.

I dag finns det möjlighet för riksdagen att rikta ett tydligt tillkännagivande till regeringen om att detta är ett arbete som är prioriterat och behöver skyndas på.

Vad gör då marknadsskolan med vårt utbildningssystem? När vinstutdelning är syftet, offentlig statistik kallas affärshemligheter och skolpeng och skolval är orättvisa slits Sverige som kunskapsnation isär.

Fru talman! Vår samtid präglas av ett antal så kallade globala megatrender som påverkar hur vårt system för utbildning och forskning behöver organiseras för att stärka vårt samhälle. Bland dessa globala megatrender brukar nämnas klimatförändringarna, globaliseringen, digitaliseringen och den oerhört snabba tekniska utvecklingen som vi står mitt i.

Det är av yttersta vikt att digitaliseringen är baserad på forskning och beprövad erfarenhet och att beslut om det pedagogiska arbetet fattas i klassrum och på förskolor av förskollärare och lärare - kompetenta pedagoger som arbetar med barn och elever i vardagen.

Digitaliseringen lägger ett helt nytt raster över samhället och utbildningen. Vi ska inte tappa grunden i den pedagogiska verksamheten och den kunskap som finns om barns utveckling och inlärning när vi samtidigt tar oss an framtidens kunskapsutveckling med de förutsättningar som råder nu.

Sverige som land behöver en strategi för hur vi tar oss an digitaliseringen av skolväsendet på ett ansvarsfullt sätt, en strategi som stärker Sverige nu och för dem som lever här i framtiden. Det är nu vi ger oss de verktygen.

Nu står vi utan en plan för hur svensk utbildning ska hantera den globala megatrend som digitaliseringen utgör. Vi behöver en nationell strategi för skolans digitalisering.

Fru talman! Jag yrkar bifall till den gemensamma reservation 38 från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som handlar om att förbjuda vinstuttag i svensk skola.

(Applåder)

Övergripande skolfrågor