STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Kollegor och åhörare! Jag brukar alltid skriva ganska långa anföranden. Men när jag sedan går upp i talarstolen talar jag också utifrån sådant som har sagts under debatten, för jag tycker att det är rimligt att jag uppdaterar min retorik om jag får höra att någon har ändrat sig i en fråga.

I dag ska jag fokusera på en fråga där partier har ändrat sig, och det handlar om offentlighetsprincipen. Tidigare i dag kunde vi läsa i tidningen Vi lärare att Sveriges lärare kräver att offentlighetsprincipen införs för friskolor, och i går skrev Skolinspektionen att tillståndet återkallas för en ägare till en gymnasieskola. Hur hör dessa saker ihop, undrar ni. Jo, det är mycket enkelt. Om vi redan hade haft offentlighetsprincipen hade ägaren till denna gymnasieskola inte kunnat göra så att elever gång på gång missade att ta sin examen på grund av att skolan inte följer skollagen. Om det hade varit möjligt för oss som lagstiftare och för myndigheterna att få tillgång till alla uppgifter om skolor det offentliga är med och finansierar hade inte 14 elever bara i år på denna gymnasieskola i Täby blivit nekade att ta sin examen på grund av att skolan inte har gett dem tillräckligt mycket undervisningstid och inte låtit dem läsa moderna språk.

Detta är en av anledningarna till att vi ska ha offentlighetsprincipen, men det finns många andra.

En annan anledning handlar om kopplingarna mellan skolkoncerner och giriga skolägare och politiken. Det handlar om att kunna se hur kontakterna sker mellan företrädarna för skolkoncernerna och skolkoncernernas ägare. Det handlar om att kunna se om lagar förändras, eller snarare inte förändras, på grund av att det sker påtryckningar gentemot politiker. Det handlar om att en journalist ska kunna se hur många behöriga lärare det finns på en skola. Det handlar om att föräldrar ska kunna se detta när de ska välja skola till sina barn. Då ska de kunna veta vilken skola det är de väljer.

Offentlighetsprincipen kan i slutändan sammanfattas med att ha ett demokratiskt skolsystem. Tidigare var argumenten emot offentlighetsprincipen att mindre friskolor skulle missgynnas av den. Som ni har hört i dag är denna argumentation nu borta. Dels har de mindre skolornas riksförbund själva sagt att offentlighetsprincipen ska införas, dels har borgerligheten insett att detta inte längre är ett argument de kan använda. Folket vet sanningen: Offentlighetsprincipen gynnar även de mindre friskolorna, tvärtemot det som har sagts tidigare från den här talarstolen under många års tid.

Ett parti som under 30 års tid har varit med och förstört det svenska skolsystemet genom new public management, giriga vinstintressen och lagar för att se till att gynna ett fåtal riskkapitalbolag har nu ändrat sig i frågan och i en rad andra frågor. Jag tycker att det är positivt, och ja, jag talar om Liberalerna. Men det är inte vad man säger som räknas i slutändan utan vad man gör. Klockan fyra i dag röstar vi om offentlighetsprincipen, och då kan Liberalerna välja att göra som de alltid gör i frågor som rör lag och ordning, migration och annat och helt enkelt rösta för offentlighetsprincipen - lika enkelt som de röstar för de förslag som de har lagt fram om hårdare migrationslagar och en hårdare justitiepolitik.

I slutändan handlar denna fråga, som jag sa, om demokrati. Det nuvarande skolfinansieringssystemet är också ett problem. Det finansieringssystem vi har med skolpeng, där varje elev är värd en viss summa, måste avskaffas för att öka likvärdigheten i skolan. Modellen har visat sig skapa incitament för större klasser så att skolkoncerner ska kunna tjäna pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Kostnaderna för att bedriva undervisning är i princip desamma om man har 25 eller 30 elever, men skillnaden i finansiering mellan 25 och 30 elever kan i dag vara ungefär 500 000 kronor. Det gör att skolor som har färre elever i klassrummet och som kan se till att lärarna faktiskt hinner med undervisningen av barnen missgynnas av dagens skolpengssystem medan skolkoncerner som sätter i system att öka antalet elever i skolan för att tjäna pengar på det gynnas av systemet.

Därför menar vi att det vore bättre att gå över till ett förändrat skolfinansieringssystem med ett nationellt ansvarstagande. Man kan till exempel också kolla om det går att ha fast ersättning per skola eller klass med en viss möjlighet att införa socioekonomiska tillägg. Detta är någonting som har tidigare har föreslagits av lärarfacket.

Villkoren är inte lika för kommunala och vinstdrivande skolor just nu. Tidigare fanns ett skolpliktsavdrag, som innebar att kommunerna kunde göra ett avdrag från skolpengen innan den skickades vidare till de fristående skolorna. Ni kanske undrar varför man gjorde så. Det beror på att en kommun har ett mycket större ansvar än ett privat företag som har valt att starta en skola. En kommun har ett helhetsansvar för samtliga barn i kommunen och för deras utbildning. Det har inte de privata aktörerna, och därmed fanns tidigare ett skolpliktsavdrag.

I dag finns inte detta, och Vänsterpartiet menar helt enkelt att det bör införas igen. Vi ser klart och tydligt att vinsterna och vinstmarginalerna i dessa skolkoncerner är väldigt stora. Dessa pengar skulle kunna satsas på barn och elever i stället för att gå till riskkapitalbolag i länder utanför Europa.

Åhörare! Demokratiskt fattade beslut och behovsbedömning bör vara grunden för nyetablering av skolor så att inte skattemedel slösas bort på den överetablering som vi ser i dag. Skattemedel ska enbart kunna användas till den verksamhet som de är avsedda för. För att det inte ska finnas incitament att bedriva verksamhet på något annat sätt och med andra mål än alla elevers rätt till kunskap måste lagstiftningen förändras, vinstjakten och vinstuttagen förbjudas, aktiebolag tas ut från den svenska skolan en gång för alla och offentlighetsprincipen införas för hela det svenska skolväsendet.

Vissa menar här i dag att vi kan vänta ytterligare med ett demokratiskt skolsystem. Men för varje år vi väntar ser vi tusentals elever misslyckas i det svenska skolsystemet, inte för att det är de som är misslyckade utan för att vi har ett misslyckat skolsystem. Det är ett skolsystem som gynnar de elever som kommer från starka hem, som gynnar de företag som vill tjäna pengar på eleverna och som missgynnar alla andra elever, som faktiskt är en majoritet. Det är de elever som inte kan få hjälp med läxorna hemma på samma sätt som de elever som har föräldrar med akademisk bakgrund.

Därför måste marknadsincitamenten bort. Nedskärningarna i den svenska skolan måste stoppas. Vi ska inte gå på de här pseudodebatterna där de blåbruna Tidöpartierna försöker ställa elever emot varandra exempelvis utifrån vilket modersmål de har. Det handlar också om rättigheten till tolk inom olika delar av välfärden etcetera. Låt oss inte gå på detta! Det är bara diskussioner för att ta fokus från vad det egentligen handlar om, nämligen att de här partierna företräder marknaden och inte eleverna eller skolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Från Vänsterpartiets sida är vi glada för att vi kan göra det tillsammans i en enad opposition. Även om vi inte är överens om allt är vi i alla fall överens om att vi vill se ett demokratiskt skolsystem som går ut på att när vi skickar 50 miljarder, som det handlar om, till de fristående skolorna ska vi också kunna få ut mejl, kontakter och liknande för alla dessa 50 miljarder. Allt ska vara offentligt. Det är vad det handlar om för vår del.

Jag yrkar bifall till reservation 43, som handlar om offentlighetsprincipen och som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet står bakom.

(Applåder)