STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sverige är fortfarande inte jämställt. Vi ligger långt fram på flera plan, men kvinnor har fortfarande lägre löner, sämre möjligheter att utvecklas i arbetet och en sämre arbetsmiljö än män.

Statsrådet nämner föräldraförsäkringen som ett av verktygen som vi kan jobba med här, och både jag och interpellanten Anna Wallentheim lyfter också fram den.

Men jag blir lite beklämd när just frågan om att överlåta dagar inom föräldraförsäkringen tas upp. Det kan nämligen precis som statsrådet nämner vara en bra reform för ensamstående för att kunna lösa livspusslet och komma tillbaka till ett arbete snabbare. Därför gick vi socialdemokrater med på just den biten. Men det är också en reform som öppnar för en massiv välfärdskriminalitet, vilket till exempel Ekobrottsmyndigheten påpekade. Det är därför väldigt viktigt när man genomför sådana reformer att man också ser brett till vilka effekter som reformer kan få. För om detta gynnar gängkriminaliteten kommer vi tillbaka till den tidigare interpellationsdebatten. Det är alltså väldigt viktigt att man ser till hela pusslet om man nu ska lägga till bitar gällande jämställda löner också.

Vi socialdemokrater tycker att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Det tycker vi eftersom jämställdhet, tillväxt och jobb hänger ihop. All kompetens ska tas till vara på arbetsmarknaden. Där är vi inte i dag. Den utvecklingen har, som vi tidigare har nämnt, rent av avstannat. Därför tog jag initiativet till denna debatt i dag.

Eftersom statsrådet målar ganska brett kring var man kan rusta för bättre löner och bättre livsinkomster tänker jag att det är svårt att inte tala om kvinnors löner utan att komma in på den sjukvårdskris som vi också ser i dag i Sverige. De pengar som regeringen tillför till landets regioner är inte i närheten av att förhindra de massuppsägningar och nedskärningar som vi står inför. Nedskärningarna kommer att göra att vissa, inte minst kvinnor som är ett dominerande kön inom denna bransch, blir uppsagda och att andra kan få färre kollegor. Arbetsbördan kan öka, och det kan göra att man behöver gå ned i tid eller i värsta fall går in i väggen och blir sjukskriven och därmed får en minskad inkomst. Man kanske också ser sig om efter ett annat jobb med en mer rimlig arbetsbörda. Allt detta kan ge kvinnor sämre livsinkomster, som statsrådet nämner, och minska friheten och den ekonomiska egenmakt som kvinnor faktiskt har.

Politik handlar, som tidigare har nämnts, om prioriteringar, och det går inte att prioritera avskaffad plastpåseskatt och lyx-rot samtidigt som man vägrar att införa en bankskatt. Denna typ av prioriteringar kommer i slutändan inte att leda till en bättre välfärd, en bättre sjukvård eller jämställda löner.

Precis som interpellanten Anna Wallentheim nämnde tidigare tjänar alla på ett mer jämställt samhälle. Därför engagerar vi oss i debatten här i dag.

Min fråga denna gång till statsrådet blir: Instämmer statsrådet i att Sveriges sjukvårdskris just nu är ett allvarligt hot mot kvinnors möjligheter till rimliga löner och en rimlig inkomst?