Herr talman! Jag är en av de riksdagsledamöter som tar emot och träffar flest gymnasieklasser. En av de absolut vanligaste frågor jag får är: Vad tjänar ni? Det är i sig inget konstigt, för det är klart att det är spännande att veta vad vi politiker i hjärtat av svensk demokrati tjänar. Men sedan kommer vi till det sorgliga, för det är inte helt ovanligt att jag efter att jag har svarat också får frågan om alla tjänar lika mycket. Det man vill veta är om vi kvinnliga politiker tjänar lika mycket som manliga politiker.

Jag känner genuin sorg när framför allt unga flickor blir förvånade när jag svarar ja, att vi har exakt samma arvode. Det jag möter är alltså unga flickor som 2024 fortfarande tar för givet att kvinnor är mindre värda på arbetsmarknaden och att vi inte tjänar lika mycket. Det sorgliga här är att detta är en sanning i många yrken.

Lönegapet mellan könen är fortfarande en verklighet i dagens Sverige, trots årtionden av kamp för jämställdhet. Kvinnor tjänar i genomsnitt fortfarande mindre än män för samma arbete, och skillnaderna förstärks av faktorer som kön, etnicitet och funktionsnedsättning. Detta är inte bara orättvist, utan det är också ineffektivt och negativt för ekonomin som helhet.

När kvinnor inte får lika mycket betalt som män för likvärdigt arbete underminerar det deras ekonomiska självständighet och möjligheter till ekonomiskt välbefinnande. Det påverkar också vår möjlighet att spara till pensionen, vår möjlighet att köpa bostad och vår möjlighet att investera i vår egen framtid och våra barns framtid. Precis som interpellanten Sanne Lennström nämnde påverkar det också vår möjlighet att lämna destruktiva förhållanden.

Detta är därför inte bara en fråga om individuell rättvisa, utan det är en fråga om hela samhällets välfärd och tillväxt. Men lönegapet är dessvärre bara en del av ett större problem när det gäller ekonomisk ojämlikhet mellan könen. Kvinnor är dessutom överrepresenterade inom låglöneyrken och deltidsarbete. Vi har sämre möjligheter till karriärutveckling och ekonomiskt framåtskridande. Det är ett slöseri med mänskliga resurser, och det är en förlust för vår ekonomi och för kvinnor som helhet.

Kvinnor har också, precis som statsrådet nämnde, högre utbildning än män men trots detta lägre löner. Eftersom lön utgör den största delen av kvinnors och mäns inkomster har detta stor betydelse för kvinnors liv och för den ekonomiska jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till statsrådet, på samma tema som den tidigare talaren hade, är därför: Hur ser statsrådet på det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen, som många menar är en av orsakerna till ojämställda löner?