Protokoll 2023/24:104 Tisdagen den 23 april

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2023/24:697 om konsekvenser vid nedsläckning av mobilnät med 2G- och 3G-teknik
Anf. 16 Adrian Magnusson (S)

Herr talman! Först ett tack till statsrådet för svaret! Det var ett utförligt svar på min fråga om huruvida det har gjorts en konsekvensanalys av nedsläckningen av 2G- och 3G-näten, detta för att enskilda personer, myndigheter och företag inte ska utsättas för onödiga risker när näten släcks ned nästa år. Sverige är först ut i EU med att släcka ned sina 2G- och 3G-nät.

Låt mig vara oerhört tydlig på en punkt. Vi ska omfamna utvecklingen. Vi ska ta den till oss, och vi ska välkomna den. Vi ska ligga i framkant av den tekniska utvecklingen och ta vara på alla dess möjligheter. Det är givetvis självklart att vi ska bygga ut 5G-nätet och nästa generations nät och se till att vi använder de näten så mycket som möjligt.

Samtidigt är det så, vilket statsrådet säkert vet, att det svenska 2G- och 3G-näten är väl utbyggt och använt. Det finns många tjänster som är uppkopplade mot de näten, exempelvis många av detta lands villalarm. Men det gäller även kortterminaler, hisslarm och överfallslarm. Det gäller inte minst e-call-systemen i landets bilar som rullar ute på vägarna. Det är de som ringer upp SOS Alarm när något har hänt. De riskerar att bli helt verkningslösa om nätet stängs ned.

Herr talman! Det hade behövts en konsekvensanalys av vilka risker som finns för liv, hälsa, egendom och kanske andra värden och vad vi gör för att förhindra de riskerna. Men i svaret framkommer det inte att det har gjort någon sådan analys inför nedsläckningen, och det är lite anmärkningsvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet lyfter fram att förändringsprocessen är nödvändig. Som jag tidigare har konstaterat är vi helt eniga om detta. Vi kan inte ha föråldrad teknik om Sverige ska ligga i digitaliseringens framkant. Samtidigt säger statsrådet i sitt svar att övergången ska ske på ett ansvarsfullt sätt.

Denna övergång utan att göra någon konsekvensanalys, där Sverige är det första landet i EU att göra den övergången, är något hastig. Statsrådet lyfter fram att det har pågått en informationsinsats från PTS sedan 2020 och att det därmed inte är en snabb övergång. Det är givetvis ett resonemang som man kan föra.

Det beräknas finnas cirka 720 000 hemlarm i Sverige. En majoritet av dessa är fortfarande uppkopplade till 2G- och 3G-näten. När det gäller butikslarmen är det en ännu större del än så. Om den tekniska övergången ännu inte har skett och näten släcks ned nästa år vill jag ändå påstå att det är en tämligen snabb övergång.

Herr talman! Det finns ingen direkt motsättning i att hålla igång åtminstone en liten del av 2G-nätet under en övergångsperiod. Det har bland annat Ericsson sagt skulle kunna ske. Jag tror att varken jag eller statsrådet ifrågasätter bolaget Ericssons kunskaper och kompetens i den här typen av frågor. Det skulle kunna vara ett sätt att åtminstone minska riskerna för stora delar av det mot 2G- och 3G-näten uppkopplade Sverige när näten släcks ned.

Nedsläckningen beräknas ske nästa år. Det upplever jag att statsrådet vidimerar här. Det verkar inte finnas någon konsekvensanalys gjord för Sverige. Det är lite synd, eftersom det finns vissa risker som jag har pekat på.

Är statsrådet villig att uppdra åt exempelvis Post- och telestyrelsen eller annan lämplig myndighet att göra en konsekvensanalys, eller kommer vi att få invänta 2025 och sedan därefter få se vad som händer?

Kommer vi exempelvis att hamna i en situation där hemlarmen runt om i landet från Ystad, där jag bor, till Haparanda, där vissa andra bor, plötsligt slutar att fungera?

(Applåder)