Herr talman! Jag tror att vi alla har berörts av det som invånarna i Kallinge i Ronneby kommun har gått igenom. År 2013 fick de veta att de i flera decennier har druckit vatten förorenat av skyhöga halter av evighetskemikalierna PFAS. Källan till föroreningen är Försvarsmaktens användning av brandskum.

Under de över tio år som har gått sedan föroreningarna blev kända har de drabbade inte erbjudits något annat än ett blodprov för att få veta hur höga halter de har i kroppen - inga särskilda hälsokontroller, ingen ekonomisk kompensation.

Några av invånarna startade PFAS-Föreningen och gick ihop för att kräva skadestånd. Nu har Högsta domstolen gett dem rätt, men domen innebär bara att det är klargjort att de har rätt till skadestånd. För att fastställa hur var och en ska kompenseras krävs en ny rättsprocess eller en förlikning. Problemet är också att domen i Högsta domstolen bara gäller dem som är medlemmar i PFAS-Föreningen, och de utgör bara en bråkdel av de tusentals som är drabbade.

PFAS-Föreningens ordförande Herman Afzelius säger att hans önskan är att alla som har höga halter av PFAS i blodet på grund av föroreningarna i Kallinge ska kompenseras och att de ska få den vård de behöver. Han vill också se en förändrad lagstiftning så att människor som drabbats ska slippa ta till rättsprocesser för att få kompensation. Det är staten som har orsakat utsläppet, och då måste också staten ta ansvar.

Vad tänker regeringen göra för att ge de drabbade i Kallinge upprättelse och kompensation?