Herr ålderspresident! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU12 om naturvård. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 6.

Naturvårdens uppgift är att skydda och förvalta värdefulla områden och arter samt att möta människans behov av att nyttja naturen och allt som naturen ger. Utifrån det är betänkandet brett och handlar om miljöövervakning, områdesskydd, artskydd, invasiva främmande arter, vissa specifika åtgärder för att skydda och restaurera livsmiljöer samt hantering av föroreningar.

Vi socialdemokrater är mycket oroade över de konsekvenser som regeringens beslut gällande nedskärningar i miljöbudgeten får för naturvården och vårt svenska friluftsliv. Det är inte bara den biologiska mångfalden som hotas av regeringens beslut, utan även vårt rika och välutvecklade friluftsliv riskerar att försämras avsevärt. Övergivet skräp i skog och mark, stängda grillplatser och igenvuxna vandringsleder kommer att bli allt vanligare scener för våra medborgare om regeringens nedskärningar fortsätter.

Två av våra främsta organisationer inom området, Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen, har i en framställan belyst hur drastiskt regeringen skurit ned anslagen som direkt berör friluftslivet och de gröna jobben. Bland dessa nedskärningar märks en drastisk minskning av anslaget till våra länsstyrelser, vars huvudsakliga uppgifter innefattar skötsel av naturreservat och nationalparker. Dessa anslag har minskat med hela två tredjedelar detta år jämfört med föregående år. Nedskärningen påverkar direkt underhåll av stigar och toaletter samt städning i våra mest värdefulla naturområden.

Herr talman! Naturen, med alla dess växter och djur, är grunden för vår existens. Denna rikedom av arter ger oss mat, rent vatten och ren luft. Men när arter försvinner blir vår natur skörare. Därför menar vi att sammanhängande skyddade områden är av yttersta vikt för att bevara denna biologiska mångfald. Under vår regeringstid ökade vi därför också kraftigt anslagen för naturvård.

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. Vi välkomnar att regeringen insåg sitt misstag när den kraftigt minskade anslaget så att våra länsstyrelser inte kunde fortsätta att bekämpa invasiva arter, men vi anser också att återinförandet av 50 miljoner kronor är otillräckligt med tanke på de omfattande samhällskostnader och skador som dessa arter kan orsaka, både ekonomiskt och ekologiskt. Regeringens satsning kompenserar heller inte för de stora neddragningar i åtgärder för värdefull natur som den SD-ledda regeringen gjorde i föregående budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Invasiva främmande arter utgör ett stort globalt hot mot naturen, biologisk mångfald, ekonomier, matsäkerhet och folkhälsa och är en av de största orsakerna till artutrotningar i världen. I ett sådant läge för vår svenska natur är det ytterst oroande att den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att drar ned på resurserna till naturvård.

Herr talman! Även om vargen debatteras flitigt i betänkandet om jakt och viltvård hör vargen även till detta betänkande, eftersom det är här vi behandlar frågan om artskydd.

I dag finns det cirka 450 vargar i Sverige, enligt resultatet från inventeringsperioden 2022/23. Denna vinters varginventering avslutades den 31 mars, och mycket tyder på att vargstammen har minskat något i landet. Vargen är ett omdebatterat djur i denna kammare, som sagt, och ett djur som väcker många känslor eftersom den kan orsaka problem för tamdjursägare och renskötsel. Varje år dödas och skadas också ett antal jakthundar av varg.

Samtidigt som vi ska ha en gynnsam bevarandestatus ska också människors oro tas på stort allvar. Vi ska ha en rovdjursförvaltning som människor har förtroende för och där det kan fattas effektiva och snabba skyddsjaktsbeslut när så krävs.

Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Det accepterar vi inte, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Både skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i den förvaltningen.

Herr talman! Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade i juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet. Tanken var att strandskyddet skulle göras om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck.

Förslaget som lades fram innebar både lättnader och skärpningar. Det skulle bli enklare att bygga strandnära på landsbygden, samtidigt som man skärpte strandskyddet där det är stor efterfrågan på mark och förtydligade strandskyddet för att bevara växt- och djurliv på land och i vatten.

Tyvärr valde de dåvarande oppositionspartierna att rösta ned lagförslaget där man tog hänsyn till att förutsättningarna varierar mellan olika delar av landet. Förslaget som lades fram gav förutsägbarhet och långsiktighet och värnade våra fantastiska miljöer men skulle också främja utveckling där så är lämpligt.

Strandskyddet finns till för att säkra allemansrätten längs stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv i vatten och på land. Men regelverket behöver reformeras för att bli mer anpassat, flexibelt och ändamålsenligt så att möjligheten till utveckling ökar även på landsbygden.

Herr talman! Nätet av växt- och djurarter som bygger ekosystemen på vår jord är förutsättningen för vår existens, eftersom de producerar all vår mat, allt vårt renade vatten och allt syre vi andas. När arter försvinner minskar ekosystemens motståndskraft.

Sammanlänkade skyddade naturområden är en förutsättning för den biologiska mångfalden. Reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre, och utsläppen som leder till övergödning i haven och försurning i sjöarna måste minska. Vårt rena dricksvatten måste skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Sverige har alltid varit ett miljöland i framkant, och det måste vi fortsätta vara. I ett starkt samhälle kan vi klara de svenska miljömålen genom investeringar och nya regler som ger minskade utsläpp av växthusgaser, skyddar den biologiska mångfalden samt skapar en giftfri miljö och en bättre havsmiljö.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Sofia Skönnbrink (båda S).