Herr ålderspresident! I dag ska vi prata om naturvård. Precis som föregående talare var inne på är det ett område som spänner över mycket: hur vi tar hand om och vårdar den natur som vi har gemensamt ansvar för.

Herr ålderspresident! Jag vill läsa upp ett exempel på hur man gör i dagsläget. Det kommer att vara ett exempel från utvärderingen av miljömålen i skogen. Skogsstyrelsen skriver i den senaste utvärderingen att "förlusten av naturvärden som inte går att återskapa under överskådlig tid identifierats som ett problem av särskilt brådskande karaktär". Man skriver vidare: "Att säkerställa att kvarvarande skogar med mycket höga naturvärden bevaras är avgörande och behöver hanteras särskilt skyndsamt. Sveriges möjligheter att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet kräver kraftfulla åtgärder. För arter knutna till lång kontinuitet och arter som behöver livsmiljöer som idag är ovanliga . är situationen allvarlig. . Det behövs ökad kunskap och medvetenhet om att många naturvärden inte kan återskapas under överskådlig tid."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Herr ålderspresident! Det här var ett exempel från utvärderingen av miljömålen. Läser man om andra miljömål ser man att situationen är liknande. Precis som ledamoten från Centerpartiet tidigare sa uppnår vi bara 4 av de 16 miljömålen.

Jag kommer att beröra de fem begrepp vi har för vad naturvården ska ta till. För det första behöver vi miljöövervakning, så att vi vet vad som finns där. För det andra ska vi skydda det som behöver skyddas. För det tredje behöver vi restaurera och återskapa det som ska tas tillbaka. För det fjärde behöver vi se till att inte andra saker kommer dit, såsom främmande arter. För det femte behöver vi ha gränsvärden och normer som gör att vi mäter rätt saker.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till reservation nummer 2. Jag säger det redan nu. Men jag står givetvis bakom alla våra reservationer, även dem som behandlas förenklat.

Herr ålderspresident! För ett par veckor sedan blev nog ganska många överraskade när årets mäktigaste i Hållbarhetssverige annonserades. Det brukar alltid vara någon miljöminister eller någon sådan där halvkänd person. Den här gången blev det en som för många var ganska okänd: Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen.

Under tio års tid har boende i Kallinge försökt uppmärksamma oss politiker och andra på att de har farligt PFAS i dricksvattnet och att någon måste ställas till svars för det. Tack vare deras arbete är PFAS nu mer känt, och efter en fällande dom har Kallingeborna fått rätt till ersättning. Ganska nyligen kom ännu en PFAS-dom där Försvarsmakten blev skadeståndsskyldig gentemot Uppsala kommun.

Jag roade mig med att googla PFAS och nyheter. Jag fick många träffar, de flesta bara ett par veckor gamla. Här står att det finns PFAS där bostäder ska byggas, vilket stoppar byggen, och att det kommer högre halter av PFAS ut ur ett reningsverk än in. Det står också att det är PFAS i ekoägg men att dricksvattnet på vissa ställen innehåller mycket högre halter, så det är ingen fara att äta äggen - om man nu ska vikta det ena mot det andra. Vi ser att det finns PFAS i Finjasjön och i Ramsås och att våtmarksväxter innehåller PFAS och så vidare. Vi har också sett att det går in i gnagare och andra som äter växter.

När vi har ett sådant här problem måste vi ta reda på var det finns och hur det fungerar. Detta är en av de största skandalerna i modern tid. Vi har PFAS överallt, och vi vet att det skadar oss. Därför behövs miljöövervakning av Sveriges dricksvatten och dricksvattentäkter, och det är detta reservation 2 handlar om.

Trots denna situation säger regeringen att för budgetåret 2024 får högst 5 miljoner kronor av anslaget för miljöövervakning användas till kunskap om PFAS i livsmedel och miljö. Därutöver ska högst 8 miljoner av anslaget gå till sanering och återställning av förorenade områden. Det är alldeles för lite, och vi måste få mer vetskap. PFAS går in i våra kroppar via dricksvatten med mera, så miljöövervakning när det gäller PFAS och annat är jätteviktigt. Vi måste också skydda de miljöer vi vill ska skyddas, och då behövs miljöövervakning för att veta vad som finns var.

Herr ålderspresident! Vi har också mycket kunskap. Ålgräs växer i mattor under havsytan i våra kustområden, från noll till tre fyra meter ned. Går vi tillbaka 100-150 år i tiden fanns ålgräs ned till 22-23 meter i Kattegatt. På grund av ändrade förhållanden har vi nu mycket mindre. Sedan 80-talet har det minskat med 60 procent, och i ett historiskt perspektiv har vi kanske bara kvar 15-20 procent av den ursprungliga mängden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Ålgräs binder kol, är lek- och uppväxtplats för fiskar, skaldjur och annat och är en otroligt viktig miljö för att vi ska få produktion längre ut i havet. Tillsammans med strandsskyddslagstiftningen är detta något av det viktigaste vi har för att binda kol och producera syre och producera livsmedel, växter och djur i strandzonen. Här behöver vi ha ett större och starkare skydd, och detta berör några av Miljöpartiets andra reservationer.

Vi har förstört en del ålgräs genom att anlägga bryggor, muddra och annat. Men vi kan också restaurera och återskapa. Det pågår nu försök med att plantera ålgräs som en kompensationsåtgärd när man bygger ut Göteborgs hamn, och resultatet är hyfsat. Restaurering måste göras på många andra platser också, både till lands och till havs.

Vi har pratat mycket om restaureringslagstiftningen här i kammaren. Det fanns en överenskommelse i Europaparlamentet och rådet om att medlemsstaterna skulle vidta restaureringsåtgärder 2030-2050, till att börja med på minst 20 procent av de land- och havsområden som är i behov av restaurering. Senast 2050 skulle dock alla ekosystem som är i behov av restaurering omfattas av åtgärderna. Detta var man överens om, men Tidöregeringen med SD i spetsen röstade nej till detta. Vi kunde också läsa att de gjort allt de kan för att få med sig andra länder på tåget. Landsbygdsministern skrev brev till sina kollegor och fick bland annat Ungern att vända i sista stund, så nu ligger förslaget på is. Jag hoppas att något land ändrar sig, för detta behövs. Hur ska vi annars göra? Det skulle jag vilja ha svar på. Överenskommelsen fanns ju på bordet.

Det är märkligt att regeringen lägger väldigt lite pengar på främmande arter, 50 miljoner kronor, och dessutom drar ned på finansieringen när det gäller stenmården. Vi vet ju att främmande arter är ett av de stora hoten.

Vi håller på att få nya gränsvärden för farliga ämnen i havsmiljö och för undervattensbuller, men det tar alldeles för lång tid.

Herr ålderspresident! Allt detta hänger ihop, så vi behöver jobba med helheten. Ska vi få en ordentlig naturvård behöver vi ha miljöövervakning, skydd, restaurering och bra normer.