Herr ålderspresident! Det är därför det blir så märkligt att Socialdemokraterna står bakom den sekretessbestämmelse som gör att kriminalvården inte får informera polisen om när just de här högriskpersonerna släpps från anstalten. Att växla upp för att skydda människor ute i samhället när farliga människor släpps ut är, som jag ser det, en del i det viktiga arbetet.

Jag har förvisso full respekt för att vi tycker olika, men det är märkligt att politiker kan anse att den bästa vägen framåt är att människor som har återfallit i brott som grov kvinnofridskränkning och som av kriminalvården bedöms ha en hög återfallsrisk för just den typen av brott ska få tidsbestämda straff och så snabbt som möjligt komma ut och återintegreras i samhället igen, för att där kunna skapa nya brottsoffer. Det är en logik som inte håller ihop.

Mitt engagemang i frågan sträcker sig ganska långt tillbaka i tiden. År 2017 lyfte jag frågan om förvaringsdomar gällande just den här typen av problematik. Det var ett väldigt uppmärksammat fall där det var så tydligt att personen i fråga hade skördat många brottsoffer efter tidsbestämda straff. Men under sin regeringstid såg Socialdemokraterna till att de här personerna skulle återintegreras ute i samhället så snabbt som möjligt, och nya brottsoffer skördades.

Varför är Socialdemokraterna så inställda på att män som är så välidentifierade och vars brottshistorik är så väldokumenterad ska få tidsbestämda straff och återintegreras i samhället och skapa nya brottsoffer? Varför är frågan om förvaringsdom så omöjlig att ta till sig för socialdemokratin?