Herr talman! Vi har i dag en situation i Sverige där det händer att barn som har rekryterats av barn till grov organiserad brottslighet på uppdrag av ett annat barn mördar ett annat barn. Det är groteskt på så många plan, och det är ett stort misslyckande för oss som land. Men vad vi än kallar det är det fortfarande barn vi har att göra med.

Jag ska läsa ett citat: "Nätverksmiljöerna fylls på genom insocialisering snarare än avsiktlig rekrytering och det sker i allt yngre åldrar. Dessa barn och unga är ofta redan kända i kommunala verksamheter som skolor och socialtjänst, ibland också av polis eller andra lokala aktörer, men utan att det genererat ett samlat agerande för att bryta den negativa trenden."

Det här går att läsa i rapporten Bob - barn och unga i organiserad brottslighet, som även andra här har nämnt. Där fanns förslag på en ny samverkansstruktur från september 2023. Rapporten gör det tydligt att det behövs kompetens, resurser, men även ett tydligt uppdrag och rätt lagstöd. Detta behöver genomföras skyndsamt, och vi står bakom det.

När man pratar om barn och unga vill man helst prata om det förebyggande arbetet. Men det går som sagt var inte att blunda eller vara naiv inför det faktum att även den här gruppen begår brott, och även grova brott. Vi står därför bakom regeringens arbete att överföra ansvaret för vissa unga dömda från Sis till Kriminalvården. Vi har även stått bakom den utökade möjligheten till bevistalan för barn i åldern 12-14 år som vi klubbade här i kammaren förra sommaren.

Kriminalvården har i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med återfallsförebyggande arbete. De säger att vare sig det handlar om korta eller långa fängelsestraff ska målet vara att straffet markerar slutet på den dömdes bana inom kriminalitet. Jag tycker att det är väl formulerat. Det ska självklart avse alla påföljder eller vårdinsatser mot unga som vi utför, om det så görs av Kriminalvården, Sis, kommuner eller andra.

För att kunna få helhetsbilden av ungas problematik som vi har talat om behövs bättre samverkan mellan elevhälsa, bup, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det har påtalats länge, och behovet har inte minskat, tvärtom. I dag upplever många föräldrar att deras barn faller mellan stolarna och får stå i kö till att få första linjens stöd. Vi behöver en stark välfärd även i en ekonomisk kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Vid övergången mellan olika stadier, mellan förskola och skola eller från grundskola till gymnasium, hör vi ofta att barn och föräldrar får börja om från början för att få rätt stöd. En grundorsak till detta är att ansvaret för barns och ungas välmående och utveckling är utspritt på många olika verksamheter. En splittrad och föråldrad sekretesslagstiftning gör det svårt och ibland omöjligt för olika verksamheter att dela information som behövs för att kunna se till barnets bästa, som också blir samhällets bästa.

Sekretessen har här setts över för att underlätta det. Förslag som syftar till detta lämnades av Utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Det är lovvärt att regeringen har aviserat att propositionen kommer före sommaren med ett förslag till ett ökat informationsflöde till brottsbekämpningen.

Men den sekretess som inte primärt avser brottsbekämpning, utan avser att barn och familjer ska kunna ges goda levnadsvillkor i allmänhet - och som rör vård, skola och det sociala - behöver också förbättras och förtydligas till sitt innehåll och på så sätt användas på rätt sätt i hela landet. All verksamhet som rör unga kan inte ha fokus på brottsbekämpning. Vi måste se till att alla barn får goda levnadsvillkor generellt. Jag vill där yrka bifall till reservation 5 under punkt 4 om lättade sekretessregler.

Jag vill också lyfta fram frågan om stöd till insatser. Regeringen har minskat det statsbidrag som finansierar insatser riktade mot våld i ungas relationer. Det innebär att exempelvis den nationella stödlinjen ungarelationer.se hotas.

Centerpartiet anser att det är prioriterat att fortsatt stödja unga människor som lever i, eller riskerar att hamna i, destruktiva och våldsamma relationer. Centerpartiet kommer därför i sin vårändringsbudget till skillnad från regeringen i år att anslå 10 miljoner kronor till denna viktiga verksamhet. Jag vill lyfta fram att det är bra att regeringen ger stöd till Bris, men det är inte tillräckligt. Det är fler som behöver stöd.

Vi ser även att avhopparverksamhet är underfinansierad och behöver förstärkas och att mer resurser behöver tillföras både polis och andra aktörer. Det fanns statliga medel för detta, men de tog slut 2023. Och regeringen har inte skjutit till någon större budget för 2024. Centerpartiet vill se en fördubbling av polisens budget för avhopparverksamhet med ytterligare 75 miljoner kronor.

Därtill behövs det nationella avhopparprogram för både vuxna och barn när gängens rekryteringsförsök eller insocialisering når längre och längre ned i åldrarna. För barn och ungdomar har specifika behov. Men de har också rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Det innebär att metoder som tagits fram för vuxna avhoppare inte nödvändigtvis är lika effektiva och applicerbara på minderåriga. Det saknas också tillräcklig kunskap om detta.

Unga lagöverträdare

Det kan ett nationellt program med beprövade metoder och bättre resurser åtgärda. Det lyfts ofta fram projekt och eldsjälar, och jag vill ge dem största beröm för det de gör. Men det är inte tillräckligt. Vi behöver nationella evidensbaserade riktlinjer som vi har på andra områden. De ska finns i linjeverksamheten med hög standard för alla. För Sverige kan bättre än vad vi nu gör.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)