Fru talman! Först ett ord om dagens nyhet om det som förmodligen är en israelisk motattack mot Iran. Låt oss hoppas att det är det sista vi ser av den här typen av direktkonfrontationer mellan Israel och Iran och att alla parter nu tar sitt ansvar för att snarare deeskalera situationen! Det sista vi behöver just nu är ett storkrig. Vi, omvärlden, måste kunna koncentrera oss på att försöka lösa den fruktansvärda situation som råder i Gaza och kriget mellan Israel och Hamas.

Fru talman! Den här särskilda debatten begärdes ju för några veckor sedan när regeringen fortfarande hade fryst utbetalningen av stödet till UNRWA. Vi menar från oppositionens sida att det var ett helt oacceptabelt agerande, och vi var starkt kritiska till det. Det ledde också sedan till att Johan Forssell till slut backade och fick återuppta stödet till UNRWA. Gott så. Men det är ju inte klokt att barn ska behöva svälta ihjäl innan regeringen ändrar inställning. Det var faktiskt precis så det var.

Förstörelsen av Gaza är enorm. Över 30 000 människor är döda och antalet skadade minst dubbelt så stort, för att inte tala om de psykologiska effekterna. Vi ser en hel generation barn - kanske 1 miljon barn - som håller på att förlora själva lusten att leva. Unicef bedömde för tre veckor sedan att över 80 000 barn i norra Gaza nu svälter. Sannolikt kan det komma att bli ännu fler framåt sommaren.

Mycket av Gaza ligger redan i ruiner. Det kommer att bli ännu värre om Israel trotsar en så gott som enig omvärld och går in i Rafah. Men även om kriget skulle ta slut i morgon kommer effekterna av detta fruktansvärda krig att eka i decennier. Vi hörde på ett forskarseminarium i utrikesutskottet i går att det nu görs bedömningar att Gazas ekonomi inte kan hämta sig förrän 2092. Så omfattande är alltså förstörelsen av Gaza just nu. Det är rent kartagiska proportioner.

I det här läget beslutar den svenska regeringen att prioritera ned biståndet till Palestina. Nu ska det inte längre finnas en särskild Palestinastrategi när det gäller biståndet, utan nu ska det bakas in i den allmänna Mellanösternstrategin. Vi anser att det är helt fel väg att gå. Att prioritera ned biståndet till Palestina i en sådan här katastrofal situation är helt fel. Det sänder en väldigt olycklig signal till omvärlden att Sverige vänder ryggen till palestinierna när de behöver det här stödet som bäst. Min fråga till statsrådet i den här debatten är om regeringen avser att ompröva beslutet och återigen prioritera upp biståndet till Palestina.