Fru talman! Låt mig ännu en gång upprepa att Sverige är den femte största givaren av humanitärt bistånd i hela EU-kretsen sedan den 7 oktober i fjol. Det är klart att detta betyder någonting. Vi har också varit instrumentella i att samla ihop EU-kretsen med krav på att Israel ska öka det humanitära tillträdet. Jag skulle egentligen säga att det är detta som är den allra största utmaningen just nu. Mycket av inte bara vårt bistånd utan även biståndet från många andra länder kommer inte in i området. Det är därför det är så viktigt att kunna använda minst en ytterligare gränsövergång, företrädesvis i de norra delarna av landet, så att hjälpen kommer in.

Det är också viktigt, vilket jag har varit inne på flera gånger, att vi ser till att biståndet hamnar rätt och inte hamnar i fel händer. Jag vill påpeka att FN:s utredning fortfarande pågår; man kanske ska vara lite försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser innan vi har fått den.

Vänsterpartiet har ju också en egen historia av att uppvisa den typ av problem med biståndet - och svenskt bistånd som har kanaliserats via Vänsterpartiet - som visar hur illa det kan gå. Detta måste vi dra lärdom av.