Fru talman! Sverige och EU har sedan Hamas terroristattacker den 7 oktober stått bakom Israels legitima rätt att försvara sig. Vi har också varit distinkt tydliga med att denna rätt måste utövas i enlighet med folkrätten, inklusive den humanitära rätten.

Civila måste alltid skyddas. Varje oskyldigt liv som spills i kriget är en tragedi. Kraven på respekt för den internationella humanitära rätten har varit och fortsätter att vara ett av regeringens nyckelbudskap, som vi framhåller i våra kontakter med Israel.

Givet de akuta och enorma behoven i Gaza är det mycket bra att nya vägar för införsel av humanitärt stöd utforskas. Arbetet med att etablera en maritim korridor från Cypern fortsätter. Sverige deltar aktivt i diskussionerna om detta både genom vår ambassad på Cypern och från Stockholm.

Samtidigt råder det ingen tvekan om att bättre tillträde genom etablerade gränsövergångar är det som kommer att göra störst skillnad för människor i stor nöd. Detta är också något som World Food Programmes chef Cindy McCain särskilt underströk när hon besökte Stockholm i slutet av mars. Det var också detta som låg bakom det gemensamma arbete som jag själv tog initiativ till i syfte att sätta hårdare tryck på Israel i denna fråga.

Regeringen har sedan dess fortsatt dialogen med Israel om humanitärt tillträde, bilateralt och tillsammans med andra givare. Som stor givare tar Sverige ett stort ansvar för att säkra att biståndsmedel används på rätt sätt. Detta är grunden till att regeringen, i likhet med många andra stora givare, tog initiativ till en översyn av biståndet till Palestina. På basis av denna översyn har vi antagit en ny strategi för utvecklingsbiståndet som förutsätter att Sida åtgärdar de brister som upptäckts.

När det kommer till UNRWA-stödet var det viktigt för oss att se till att våra biståndsmedel alltid går till rätt saker. UNRWA behövde vidta åtgärder för att skärpa sina kontrollmekanismer innan vi fattade ett beslut; detta stod klart efter de mycket allvarliga anklagelser som riktades mot några av organisationens anställda och som fortfarande utreds av FN.

Den 1 mars nådde EU-kommissionen en överenskommelse med UNRWA om en stärkt tillsyn, granskning och kontroll. Sverige tog då initiativ till en egen överenskommelse och fick åtaganden bilateralt bekräftade av UNRWA. Vi kommer nu att få samma information som EU-kommissionen rörande de framsteg som vi hoppas att UNRWA ska göra avseende kontroll, oberoende revision, stärkt tillsyn och extern granskning av personal.

Därtill har UNRWA bekräftat att svensk finansiering ska skyddas på samma sätt som EU:s finansiering inom granskning av personal gentemot EU:s sanktionslistor. Jag hade själv ett samtal med UNRWA:s högste chef Philippe Lazzarini om detta, och jag är glad att vi som första givare efter EU-kommissionen kunde nå en sådan överenskommelse.

Vårt humanitära stöd går till de allra mest utsatta grupperna, med fokus på kvinnors och barns situation och behov. Det bidrar till bland annat akut sjukvård och socialt skydd, liksom tillgång till mat, hälsovård, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Sverige är också en av världens största givare till FN:s livsmedelsprogram, som under mars månad bland annat delade ut 12 miljoner varma måltider i Gaza. Vi är även en av de största givarna till FN:s barnfond, som under två veckor i mars till exempel bidrog till att bygga 500 toaletter i de trångbodda flyktinglägren i Gaza. Detta är viktiga insatser i arbetet för att göra skillnad för en civilbefolkning som har det väldigt svårt.