Fru talman! Med relativt små resurser gör polisen allt de kan för att upprätthålla svensk lag. Polisen ser till att skydda den stora majoriteten av laglydiga människor som inte vill att de kriminella gängen ska ta över. För att polisen ska kunna arbeta effektivt med allt från brottspreventivt arbete till ökad brottsuppklaring behöver vi ge polisen alla verktyg och resurser som krävs för att de ska kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Men det finns ytterligare en faktor, och det är att svensk polis behöver ha politikernas förtroende och stöd för att kunna utföra sitt arbete fullt ut.
Sverige har en poliskår att vara stolt över. Svenska poliser är professionella, välutbildade och hårt arbetande. Regelmässigt övervåld eller utbredd rasism präglar inte kåren. De förtjänar uppskattning och stöd. Polisens främsta problem är i stället underbemanning och undermåliga arbetsvillkor.
Fru talman! I förra veckan skedde ett fruktansvärt mord i Skärholmen. En pappa som var på väg till simhallen med sin tolvårige son blev avrättad, och sonen blev vittne till mordet. Sveriges medborgare ska kunna känna sig trygga och inte behöva vara rädda för att bli skadade eller dödade i sitt bostadsområde.
För att komma åt gatugängen behövs polisiär närvaro. Som läget är nu har polisen inte makten i vissa områden. Polisen behöver äga gatorna och befinna sig i dessa områden 24:7. Att beväpnade gäng kan befinna sig bland vanliga skötsamma medborgare är ett enormt misslyckande. Vad som behövs i de här områdena för att lyckas är en ständig polisiär närvaro. Poliserna ska äga territoriet.
Det som kommer att ske efter skjutningen i Skärholmen är att polisen i sedvanlig ordning genomför en trygghetsskapande insats, vilket innebär att en massa poliser kommer att befinna sig i området i en till två veckor. Sedan återgår allt till det normala, och gängen kommer återigen att stå beväpnade på samma platser som tidigare.
Fru talman! Jag får höra från mina tidigare poliskollegor att de som vill jobba och rensa upp motarbetas, vilket är ett stort problem. Har vi en poliskår som inte vågar eller har mandat att arbeta och göra sitt jobb av rädsla för att utmålas som rasistisk eller diskriminerande, hur ska vi då ens ha en chans att skydda våra medborgare och minska antalet skjutningar och sprängningar?
Jag kan garantera er att svensk polis inte gör skillnad på människor utifrån om de har utländsk bakgrund eller inte. Vad svensk polis gör skillnad på är de som beter sig som man ska och de som beter sig avvikande. Det handlar om att se och värdera beteendemönster och att slå tillbaka mot dem som hotar våra skötsamma medborgares trygghet. Svensk polis ska känna sig trygg med att det finns ett solitt stöd från både polisledning och politiker.
Fru talman! I förra veckan hade vi en debatt gällande säkerhetszoner. Det är ett förslag som kommer att träda i kraft den 25 april i år. Säkerhetszoner är ett verktyg som kanske hade kunnat förhindra dödskjutningen av Mikael i Skärholmen.
Oppositionen säger sig vara redo att göra allt för att förhindra våldsbrott som mordet på Mikael. Men trots det röstade samtliga oppositionspartier nej till säkerhetszoner med motiveringen att man är rädd för att svensk polis kommer att vara rasistisk eller använda sig av etnisk profilering. Den identitetspolitik som oppositionen använder sig av kommer varken att underlätta brottsbekämpning eller polisens arbete.
Andra nödvändiga faktorer för att underlätta polisens arbete är samverkan med andra myndigheter som till exempel Försvarsmakten och sociala myndigheter. Försvarsmakten kan i dag, efter förfrågan från Polismyndigheten, understödja polisen vid ett omfattande eller nära förestående terrorangrepp. Men Sverigedemokraterna anser att Försvarsmaktens rätt att assistera ordningsmakten inte enbart ska gälla vid terrorism utan även annan kriminell aktivitet eller i extraordinära situationer.
Fru talman! Ett offensivt polisarbete kommer att innebära oro i de områden där polisen arbetar. Får inte de kriminella nätverken arbeta i fred kommer de att bli aggressiva och uttrycka sitt missnöje på olika sätt som till exempel upplopp eller bilar som tänds på. Det som inte får ske när detta händer är att polisen backar. Vi politiker behöver därför stötta polisledningen så att de vågar ta de beslut som krävs för att stävja kriminalitet och upplopp.
Det är inte en, två eller tre åtgärder som kommer att krävas för att trycka tillbaka brottsligheten. Vad som kommer att behövas, med tanke på det läge som tidigare regeringar satt oss i, är en arsenal av precisa attacker mot brottsligheten. Attityden att polisen inte kan ges mer auktoritet eller fler verktyg då de riskerar att missbrukas måste bort. Vi måste visa att det finns ett grundmurat förtroende för våra duktiga poliser.
Det skifte inom politiken som skett under den nya regeringen kom i grevens tid, men jag är inte säker på att vi kommer att få bukt med detta ens under min livstid. Så långt har det gått. Det kommer att ta tid, men kursen håller på att läggas om, och jag kan ändå känna en strimma av hopp inför framtiden.
Jag yrkar bifall till reservation 16.