Fru talman! Jag har själv varit verksam som polis i drygt 40 år, så låt mig först säga att jag hyser den största respekt för mina forna kollegor, som sliter hårt och gör ett förtjänstfullt arbete i första linjen. De förtjänar allt vårt stöd i sitt svåra och ansvarsfulla arbete.

Polisen har det primära ansvaret för vårt lands inre säkerhet och är samhällets spjutspets för att bekämpa en kriminalitet som hotar människors trygghet och som dessvärre växer sig allt starkare. I grunden utgör den nu ett hot mot såväl vår demokrati som vår välfärd.

Europol och Eurojust rapporterar om brottsligheten i ett internationellt perspektiv. Läget är minst sagt bekymmersamt. Den organiserade brottsligheten i vårt land förgrenar sig dels inom EU, dels till länder i Latinamerika, Mellanöstern och Afrika. Mycket av det som nu händer i Sverige i form av våldsbrott, narkotikabrott, välfärdsbrottslighet och gränsöverskridande brottslighet har starka band till organiserad brottslighet i andra länder. Våldskapitalet är oerhört stort liksom de ekonomiska musklerna. Ofta styrs verksamheten från länder som i sig är korrupta och där utlämningsavtal saknas.

Fru talman! Till skillnad från rättsväsendet har kriminella nätverk inga regelverk att följa. När brottsligheten passerar en landgräns uppstår omedelbart legala trösklar som i sig utgör ett hinder för polis och åklagare. Europol och Eurojust är till stor hjälp och ett steg på vägen, men mer måste göras så att vi och övriga länder får en lagstiftning som är bättre anpassad för en globaliserad kriminalitet.

Den organiserade brottsligheten flyttar även fram sina positioner i såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Risken för infiltration och korruption har ökat markant. Det ses nu som ett så pass allvarligt hot att Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar har angett detta som särskilt prioriterat område i sin verksamhet.

Kampen mot den organiserade brottsligheten är resurskrävande, tidskrävande och kostsam. Polis och åklagare måste framgent avsätta stora resurser för att möta hotet, och vi måste som sagt få en lagstiftning som är bättre anpassad för ändamålet. Ett ökat internationellt polissamarbete är nödvändigt som en framgångsfaktor.

Fru talman! Samtidigt finns det en önskan om en ökad polisär närvaro i lokalsamhället. Det är ju inte så att det vi kan kalla traditionell brottslighet och ordningsstörningar har upphört. Den stora omorganisationen som genomfördes 2015 med tillskapandet av en polismyndighet gjordes med devisen "En polis närmare medborgaren". Det blev snarare tvärtom - en ökad centralisering, lokala indragningar och stängda polisstationer. Väntetiderna för att göra en anmälan är många gånger orimligt långa, och många upplever en frånvaro av lokal polis som besvärande och som något som påverkar tryggheten.

Förtroendet för polisen är fortsatt högt, men missnöjet pyr bland dem som utsatts för brott. Enligt en undersökning av Brottsförebyggande rådet är det endast 25 procent av brottsutsatta som upplever polisen som effektiv. Andelen uppklarade brott är generande låg inom flertalet brottsområden, och trafikövervakningen har sina brister.

Fru talman! Vad gör vi då för att få en bättre och väl fungerande polis? I grunden handlar det om fyra komponenter.

Den första biten är rekrytering och utbildning, vilket även tidigare talare har varit inne på. Vi måste få en mer verksamhetsanpassad rekrytering och utbildning. Under senare år har fokus lagts på att utbilda poliser för yttre tjänst. Det är inget fel i det, men vi behöver fler kompetenta polisiära utredare och förundersökningsledare med ökad specialisering som kan ta sig an de mer vardagsnära brotten. I dag är utredningsverksamheten den svaga länken i rättsprocessen. Vi behöver också rekrytera fler poliser med intresse och fallenhet för trafikfrågor, något som är kraftigt eftersatt i nuläget.

Vi behöver också en god polisverksamhet på det lokala området. En sådan polisverksamhet grundas till stor del på god person- och lokalkännedom, kontinuitet och ett gott samarbete med övriga lokalsamhället. Polisen ska vara tillgänglig för medborgarna i kommunen där man verkar och inte ätas upp av förstärkningsrörelser till andra delar av landet. Det ser vi exempel på nu när Eurovision Song Contest i Malmö drar till sig dryga tusentalet poliser, givetvis på bekostnad av övriga riket.

Kommunerna har nu ett brottsförebyggande ansvar, och då krävs säkerligen ett stärkt och närmare samarbete mellan kommun och polis. Klart är att ordningsvakter, trots ökade befogenheter, inte kan ersätta avsaknaden av poliser. Polismyndigheten och rikspolischefen har nu ett tydligt uppdrag att verka för en ökad lokal polisnärvaro. Vi önskar henne lycka till i det uppdraget!

Den tredje delen är utredningsverksamheten. Jag har varit inne på det men säger det igen: Polisen måste stärka utredningsverksamheten.

Jag ska ta några exempel. Livsmedelshandlarna gjorde för en tid sedan en pilotstudie vad gäller stöld och andra störningar i butik. Före polisanmälan gjordes en avstämning med en före detta åklagare för att pröva anmälan. När den väl skickades in ansågs alltså förutsättningarna för lagföring som goda. Men inte en enda anmälan ledde till lagföring. Alla ärenden skrevs av.

Även Svensk Handel vittnar om dystra siffror. I den senaste undersökningen, Trygghetsbarometern, uppger hela 52 procent av handlarna att de utsatts för brott, men endast en tredjedel har lämnat in polisanmälan. Värt att veta är att många av dessa brott, särskilt stöldbrott, är instegsbrott för unga på väg in i en tyngre kriminalitet.

Kommunerna har också slutat polisanmäla när det gäller bidragsfusk. Skälet är att inget händer och anmälningarna skrivs av.

Brottsoffer upplever att anmälda brott inte utreds trots gott bevisläge.

Stölder, våldsbrott, sexualbrott, brott i nära relation och bedrägerier är alla exempel på brott som måste få bättre handläggning och ökad uppklaring. Nu när jag är inne på ämnet brott i nära relation kan jag säga att jag tog tillfället i akt att besöka Malmöpolisen i måndags. Jag frågade dem om brott i nära relation, och det visade sig då att de har en helt ny approach. Projektet Igor, som har nämnts, har fått en vidareutveckling när det gäller detta. Man fokuserar nu mycket mer på gärningsmän och kommer att göra så att det blir en följsamhet från poliser i yttre tjänst till det man kan redovisa till åklagaren på ett mycket bra sätt. Jag ska inte närmare gå in på det här, men det är en väldigt intressant utveckling som pågår. Man har alltså inte lagt brott i nära relation åt sidan.

Slutligen gäller det en vässad verksamhet mot den organiserade och internationella brottsligheten. Här krävs en hög grad av specialisering med ett antal skilda kompetenser och ökat internationellt samarbete. Vi måste vara lyhörda för behov av ny eller förändrad lagstiftning som identifierats av åklagare och polis. I den delen har regeringen till stor del hörsammat kraven. Vi måste även öka insatserna mot brott i den digitala miljön, alltså cyber crime.

Fru talman! Regeringen arbetar intensivt med de områden jag nu har lyft fram. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag att avslå liggande motioner, med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.