Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Jag vill inleda med att säga, fru talman, att den högre utbildningens viktigaste uppgifter är att förmedla hög vetenskaplig kvalitet och kunskap och att säkerställa landets kompetensförsörjning.

Vi kristdemokrater tar tydlig ställning för kvalitet och excellens i högskolan och i forskningen. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. För att nå dit krävs kompetenta högskolelärare, kompetenta forskare, en stimulerande arbetsmiljö och studiesocial trygghet.

Fru talman! Jag har haft förmånen att få studera och jobba inom akademin. Efter en ingenjörsexamen blev jag kvar på lärosätet för att undervisa och för att samverka med omgivande samhälle.

Akademin är en fantastisk plats med oerhört kompetenta medarbetare. Som student gick jag in i en miljö och kom ut med kunskap som har varit fantastiskt värdefull för åren efter. Jag är tacksam att ha fått möjligheten att studera på högskolan och att ha fått arbeta på en så kunskapsintensiv plats.

Fru talman! Den högre utbildningen ska ta till vara alla intresserade talanger för att hålla Sverige konkurrenskraftigt. Och jag är stolt över att det i Sverige är möjligt att studera vid högskola eller universitet oavsett om du kommer direkt från gymnasieskolan eller är ensamstående småbarnsförälder och oavsett om du är uppvuxen i en arbetarfamilj eller en akademikerfamilj. Kristdemokratisk högskolepolitik har därför sin grund i kunskap, kvalitet, valfrihet och trygghet.

Fru talman! Jag skulle särskilt vilja lyfta fram studentkårernas viktiga roll för att utveckla högskolan, bland annat genom att de ur ett studentperspektiv identifierar kvalitetsbrister och kommer med förbättringsförslag. Studentkårerna bidrar till att främja studenternas studiesociala hälsa och driva på för en hög kvalitet inom högre utbildning. Det är därför viktigt att lyssna till studentkårerna och deras verksamhet.

Jag vill också, fru talman, betona vikten av aktivt arbete från lärosätenas sida för att stärka studenternas arbetsmiljö. Det är inte minst viktigt att organisera studenthälsan, så att de studenter som drabbas av psykisk ohälsa får tillgång till det stöd som de behöver. Lärosätena ska ge förutsättningar för alla studenter att klara studierna.

Det finns nu en nationell gemensam webbportal för studenthälsan, studenthälsa.se, som lanserades den 1 januari 2024. Syftet med portalen är att stärka studenthälsovårdens arbete och främja studenternas psykiska och fysiska hälsa för att på så sätt öka förutsättningarna för en god och trygg studietid.

Fru talman! Så till högskolans viktiga uppgift att säkerställa kompetensförsörjningen i landet. Låt mig ta ett exempel, nämligen den gröna omställningen som är central för ett hållbart samhälle och där industrin spelar en avgörande roll. Den högre utbildningen är naturligtvis helt avgörande för att förse Sverige med den viktiga kompetens som behövs för ingenjörslandet Sverige och de företag och den industri som ligger långt framme i den teknologi som den gröna omställningen kräver, och behovet är enormt.

I dag vet vi att det under de senaste åren har blivit alltmer populärt att börja läsa till ingenjör. Men samtidigt, fru talman, sjunker andelen som faktiskt fullföljer utbildningen.

I dag arbetar ett stort antal personer som ingenjörer utan att ha en formell ingenjörsutbildning. Och, fru talman, Sverige behöver hela 30 000 ingenjörer år 2030.

Från ett kristdemokratiskt perspektiv behövs ett tydligare nationellt ansvar för planering och samordning. Det skulle ge ökade förutsättningar för våra elever och studenter att erhålla goda kunskaper inom exempelvis matematik för att de ska kunna välja till exempel en ingenjörsinriktning men också få förutsättningar att fullfölja den utbildning de valt.

Med en tydlig nationell samordning och planering av behovet av högre kompetens i Sverige kan det sammantagna nationella behovet av antalet utbildningsplatser vid lärosätena förutses på ett bättre sätt. Därmed kan man skapa förutsättningar för en långsiktig planering och fördelning av antalet platser mellan de olika lärosätena.

Fru talman! Låt mig ta ännu ett exempel på hur högskolan förser landet med viktiga kompetenser. Det gäller kompetensförsörjningen av lärare inom grundskolan.

Lärarutbildningen behöver reformeras på flera olika sätt. Det handlar om ökat fokus på ämneskunskap och mer förståelse för hur viktig läsningen är för barnen. Det handlar om att stärka utbildningen i ledarskap och konflikthantering för att kunna stärka lärarnas ledarskap i klassrummet.

Fru talman! I dag har många barn och unga koncentrationssvårigheter. Här handlar det om att använda stödjande metoder och arbetssätt för att skolmiljön ska passa alla.

Arbetet med att få riktigt skickliga personer att vilja bli lärare behöver stärkas. Också arbetet med att få fler akademiker att vilja byta spår och bli lärare mitt i livet kan skalas upp.

Avslutningsvis, fru talman, behöver vi också se till att de som kommer in på högskolan har de förkunskaper som krävs. Det finns tyvärr flera exempel på studenter som har kommit in men som saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis matematik eller svenska. Det leder till att utbildningens kvalitet sjunker, att många hoppar av och att färre klarar utbildningen på den tid som det var tänkt. Därför är jag glad att regeringen nu tar fram en STEM-strategi för att stärka Sveriges forskning, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Det finns alltså en del utvecklingspotential inom både grundskolan och högskolan. Men, fru talman, jag skulle samtidigt också verkligen vilja betona att det finns mycket som fungerar riktigt bra. Det ska vi fortsätta att ta till vara för att Sverige ska ha högskola och universitet med kvalitet och excellens.

Härmed vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)