Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Högre utbildning är en ständigt aktuell och viktig fråga. Under förmiddagen i dag hade vi förmånen att uppmärksamma riksdagens forskningsdag. Vi samlades i Andrakammarsalen, där det var fullt till sista bänk. Intresset från ledamöterna var stort, och många initierade och intressanta talare deltog.

Dagens gemensamma ämne var AI, vilket berör alla våra utskott. Det är viktigt att vi ser att AI är något som berör väldigt många. Sverige är en AI-nation, men vi kan alltid bli bättre. Det leder mig in på dagens debattområde, högre utbildning. Det är ett väldigt roligt och otroligt viktigt område, där vi ser många olika möjligheter. Sverige är, som Fredrik Malm tidigare nämnde, ett smart men litet land.

Eftersom vi har pratat om AI hela förmiddagen var jag tvungen att fråga Chat GTP om högre utbildning. Det kom en lång utläggning som jag inte tänker läsa upp, utan jag nöjer mig med slutklämmen: Högre utbildning erbjuder avancerad kunskap och specialisering inom olika ämnesområden och är ofta viktig för karriärsutveckling och att få specialiserade yrken. Utbildningsprogrammen kan vara teoretiska, praktiska eller en kombination av båda beroende på ämne och institution.

Det låter ganska rimligt. Det är väl det vi vill se med högre utbildning; den ska ge stora och olika möjligheter.

När det gäller just AI har Universitetskanslersämbetet, eller UKÄ, haft ett uppdrag att analysera hur AI kan påverka högskolans utbildningsutbud sett till arbetsmarknadens behov. Det är alltså en utredning som har pågått. Detta uppdrag har genomförts tillsammans med olika lärosäten, myndigheter och arbetsgivare. Det är otroligt viktigt att vi får se hur AI påverkar och hur det kan underlätta där vi till exempel har kompetensbrist.

Varför behövs då denna utredning? Den har ju ändå varit ganska långtgående och djup. Ett orosmoment som vi dagligen hör om är kompetensbrist. Vilket företag vi än besöker hör vi detta. Tre av fyra företag säger att man inte kan anställa dem man behöver, för det finns inte rätt kompetens. Detta ser vi även internationellt, vilket gör att vi måste anstränga oss ytterligare för att behålla studenter och få folk, till exempel forskare, att komma hit till oss och studera och jobba.

Det råder också stor brist inom tillverkningsindustrin och it-sektorn, men även inom miljö och hållbarhet. Som alla vet har vi nu en batterifabrik i Sollefteå, och snart kommer sådana att finnas också i Göteborg och Mariestad. Det är oerhört positivt, men det kräver väldigt mycket kompetens och även specialkompetens.

Även inom detta område har UKÄ ett uppdrag, nämligen att titta på försörjningen av digital kompetens. UKÄ har alltså mycket att göra, vilket är bra. Vi ska förstås försöka hitta lösningar på detta.

Den gröna omställningen är någonting som regeringen och Tidöpartierna prioriterar väldigt mycket. Också här jobbar vi mycket med att få den rätta kompetensen.

Fru talman! För att råda bot på denna brist på kompetens behöver vi satsa redan i grundskolan och även i gymnasiet. Vi måste ha bra utbildningar. Vi måste ha en bra skola. Gymnasiet ska hålla hög kvalitet, oavsett om det är en yrkesutbildning eller en teoretisk utbildning. Tyvärr ser vi på många högskolor att det fortfarande är matematiken som brister. Det är många som hoppar av utbildningen, till exempel inom teknik, för att man inte klarar matematiken. Inom vissa utbildningar har vi sett att det kan röra sig om så mycket som 40 procent som gör det. Ungefär lika många klarar inte utbildningen inom utsatt tid.

Fru talman! Lärosätena ska årligen redovisa till Utbildningsdepartementet hur utbildningsutbudet ska se ut. Man ska tala om vilka bedömningar, vilka prioriteringar och vilken behovsanalys man gör, detta för att vi ska få bra utbildningar som studenterna efterfrågar men framför allt som samhället och arbetsmarknaden efterfrågar. Dessa bedömningar görs alltså varje år. Jag tycker att det är oerhört viktigt att lärosätena talar om varför de väljer en viss utbildning och antalet studenter som beräknas gå den.

Fru talman! Vi behöver fler studenter till den högre utbildningen och fler studenter som vill läsa teknik- och naturvetenskapliga ämnen. Som nämnts tidigare har regeringen initierat en STEM-strategi - science, technology, engineering and mathematics - som förhoppningsvis kommer att gå i mål i slutet av året. Det handlar om att barnen redan från förskolan ska få upp intresset för dessa ämnen och se att de är roliga. Då är det viktigt att pedagogerna får stöd, för det är de som ska motivera eleverna i förskolan. Men även vårdnadshavare behöver kopplas in och få se att detta är viktigt och roligt.

Man ska också ha förebilder inom dessa yrken. Jag har kanske nämnt detta tidigare, men ett exempel på en förebild är vår astronaut Marcus Wandt. Som jag kanske också har nämnt har han läst till civilingenjör på Chalmers.

I förra veckan var han och jag i Göteborg och besökte då nästan 200 sex- och sjuåringar som bodde i utanförskapsområden. De fick träffa denne karismatiske astronaut, som berättade att just du har möjlighet att studera. Alla blir kanske inte astronauter, men alla har möjlighet att läsa exempelvis teknik. Senare på eftermiddagen träffade vi också elever i sjuan till nian. De var kanske inte lika entusiastiska och sprang fram till astronauten, men de var ändå lika intresserade. Syftet var att tala om att detta är viktiga ämnen. Naturvetenskap är någonting vi ska satsa på. Vi träffade kanske 400 elever, och någon kan faktiskt bli vår nästa astronaut. Vi hoppas på det - i alla fall på att intresset fåtts upp.

Fru talman! Hur når vi då de äldre studenterna? Det är viktigt att vi gör det. Som en kollega från ett annat parti tidigare sa är det också viktigt att fler, även fler från olika områden, får möjlighet att studera. Då är det viktigt med lättillgänglig information om vad som finns och var det finns. Man ska kunna jämföra utbildningarna och se var det är hög kvalitet. Vi måste utveckla studievägledningen som kan berätta och informera om att utbildningarna finns och hur man ska göra för att komma in på en utbildning. Man ska kunna följa utexaminerade och se hur de kommer igång på arbetsmarknaden och vad en utbildning kan leda till. Man ska också få mer råd och tips om bristyrken.

Det är alltså mycket man kan göra för att nå studenter i alla åldrar. Vi har också omställningsstudiestödet, som ska nå sådana på arbetsmarknaden som behöver studera vidare, antingen för att behålla sitt arbete eller för att kunna ta ett annat arbete.

När vi tittar på vilka utbildningar vi ska ha är det dock viktigt att det alltid är kvalitet före kvantitet.

Fru talman! Det är viktigt att lärosätena anpassar sig efter samhällets utveckling och att utbildningarna är flexibla. Där har vi just detta med omställningsstudiestödet.

En annan viktig fråga är var man ska hålla utbildningarna. Vi har flera olika varianter. Vi har lärosäten, vi har yrkeshögskola och vi har yrkesskola. Det är viktigt att få en utredning om var utbildningarna passar bäst.

I dag har det, som jag tror att någon nämnde tidigare, tillsatts en utredare som ska se över hur lärosätenas utbildningsutbud kan förändras för att följa arbetsmarknaden och se vilken utbildningsform som är mest lämpad. UKÄ har alltså väldigt många utredningar just nu. Det är positivt, för det är mycket som behöver förändras. Regeringen och Tidöpartierna gör väldigt mycket för att kunna förbättra det som tidigare inte har varit tipptopp.

Fru talman! Vi behöver även professorer och lektorer som undervisar vid högskolorna. De ska givetvis jobba efter vetenskaplig, pedagogisk och konstnärlig skicklighet. Nu är det nästan jämn könsfördelning bland dem som undervisar på lärosätena, men när det gäller professorer är det fortfarande fler som är män - 68 procent just nu.

Moderaterna ser ett bekymmer med att antalet undervisningstimmar på högskoleutbildningarna minskar. Även lärarna ser det som ett stort problem, liksom att administrationen ökar väldigt mycket. Även detta vill vi förändra och förbättra, och vi har därför flera utredningar om det.

Moderaterna vill värna den akademiska friheten, som har nämnts här. Den skrevs in i högskolelagen den 1 juli 2021, och lärosätena ska arbeta aktivt med detta. Just nu bedriver UKÄ fallstudier, som nämnts tidigare, som ska redovisas den 15 maj, alltså ganska snart, för att se hur bestämmelsen om akademisk frihet följs. Det är oerhört positivt.

Moderaterna och Tidöpartierna vill se färre politiska pekpinnar och mindre politiskt inflytande över forskning och utbildning. Det måste dock finnas sakkunnighet hos styrelser och rektorer om både utbildningsbehov och vad marknaden eftersöker.

Slutligen vill jag bara tipsa om att det i nästa vecka kommer att hållas spännande seminarier om både STEM-utbildning och hur vi kan underlätta matematikundervisningen. Jag hoppas att fler kommer att söka sig till dem.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Och det är otroligt roligt med högskoleutbildningar!

(Applåder)