Fru talman! Jag hoppas verkligen att vi inte kommer att ha ett scenario där barn och unga som nu faktiskt söker sig till idrotten inte kommer att knacka på och bli hänvisade till att ställa sig i kö för att man inte har fått bukt med anläggningsproblematiken och för att man inte har gjort så att föreningarna och idrottsrörelsen ska kunna rekrytera och utbilda nya ledare som ska kunna ta emot barn och unga. Jag hoppas verkligen att det inte blir så, men allt pekar ditåt. För de satsningar som ledamoten hänvisar till och som regeringen nu har gjort är en droppe i havet för att kunna bemöta den problematik som finns.

Dessa 700 miljoner hade kunnat bli början till en anläggningsfond som skulle kunna bemöta den problematik som vi ser runt om i vårt land. Det hade gjort att vi hade fått fler timmar i idrottshallarna, så att man hade kunnat öppna dörren för fler barn och unga att kliva in och få utöva sin sport. Idrottsrörelsen hade kunnat använda dessa pengar för att rekrytera fler ledare och ha mer tid till att göra det.

Jag har inte ens nämnt vilken administrativ börda som denna reform kommer att innebära för varje enskild förening. Den administrativa bördan kommer att ta tid från de ideella krafterna som egentligen ska vara ute och ta emot nya barn och unga.

Nej, jag måste tyvärr säga att jag tror att ni har börjat i fel ända. I stället för att bemöta de problem som finns har ni en prestigereform som ni vill visa upp och som ni tror ska vara lösningen på alla problem. Det kommer den tyvärr inte att vara.

Men vi kommer att stå här den dag som ni är beredda att överge denna reform och göra de riktiga satsningar som behövs för att stärka idrottsrörelsen och få fler barn och unga i rörelse.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lawen Redar (S).