Fru talman! Vi debatterar kulturutskottets betänkande Idrott och friluftsliv. Jag ställer mig bakom utskottets ställningstagande.

Det är viktigt att röra på sig, det inser vi alla - ung som gammal. När jag växte upp fanns det en annons som jag aldrig glömmer. En man som hette Arne Tammer gav genom en annons i alla de större veckotidningarna ett löfte till svenska folket: Ge mig en kvart om dagen och jag ska ge dig en ny kropp! Det fanns en tid när man ansåg att det bara var idrottsmän och knäppgökar som sysslade med kroppsbyggande, men Arne Tammer fick igång en folkrörelse när 400 000 personer anslöt sig till hans korrespondenskurs. Det sägs inget om vilka som fick en ny kropp, men säkert var det många som kom i rörelse - åtminstone för en tid.

Jag skulle inte orka att sluta träna, sa Arne Tammer.

Vad gör då regeringen för de unga i dag? Det är väl känt att Riksidrottsförbundet får 100 miljoner kronor för att utveckla idrottsverksamhet för framför allt barn och unga i utsatta områden. Det är ett permanent årligt stöd. Det tas alltså inte bort förrän någon regering beslutar det. De här insatserna ska ske i områden där det finns förutsättningar för långsiktigt arbete, först och främst i områden där kriminella har inverkan på lokalsamhället.

Självklart blir det här en del i kampen mot brottsligheten och rekryteringen av unga till olika gäng. Satsningen möjliggör att fler barn och unga kommer att få tillgång till en meningsfull och aktiv fritid när de kommer in i sammanhang där de får uppleva gemenskap i föreningslivet och bli sedda och uppmuntrade av engagerade ledare.

Det kan få många positiva effekter. Vi vet att just känslan av sammanhang och att ha en uppgift är viktig för att må bra. Någon har till och med sagt att känslan av att vara i ett sammanhang och att ha en uppgift är meningen med livet.

Fru talman! Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans med Mediemyndigheten sammanställa kunskap om barns och ungas medieanvändning, alltså skärmtid. I uppdraget ingår också att, som det heter, undersöka hur de kommersiella plattformarnas algoritmer och interaktionsdesign påverkar barns och ungas användning och hälsa. Utifrån den kunskapssammanställningen ska Folkhälsomyndigheten ta fram riktlinjer och rekommendationer för att stötta barn och unga och deras föräldrar till ett hälsosamt och balanserat användande.

Även våra grannländer har börjat inse hur viktigt det är att se över skärmtiden när det gäller framför allt barn. Norska regeringen har gett det som kallas Skjermbrukutvalget i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag om hur barns och ungas skärmbruk i förskola och skola och på fritiden påverkar hälsa, livskvalitet, lärande och uppväxt. Delar av uppdraget utförs i samarbete med svenska Folkhälsomyndigheten.

Inom forskningen pratar man ofta om undanträngningseffekter, det vill säga att digitala medier konkurrerar ut andra aktiviteter. Det innebär till exempel att barn och unga rör sig mindre, äter sämre och sover mindre på grund av att de ägnar sig åt nätbaserade aktiviteter.

Forskning visar också att digitala medier kan ha negativa effekter på ungas psykiska hälsa och leda till försämrat lärande och bristande språkutveckling hos barn. När små barn använder skärmar hämmas den mänskliga interaktionen och barnen hamnar i en digital bubbla.

Det som Folkhälsomyndigheten gör skulle kunna vara åtminstone ett delsvar på de åtgärder från regeringen som man efterlyst i tidigare anföranden. Att Folkhälsomyndigheten har det här uppdraget är en viktig åtgärd.

Fru talman! En stor andel av barn och unga anser faktiskt att de använder digitala medier för mycket. I Statens medieråds senaste enkät uppgav minst hälften, alltså över 50 procent, av ungdomarna i åldern 13-18 att de ägnade för mycket tid åt sina mobiltelefoner och att de i stället skulle vilja ägna mer tid åt andra aktiviteter, som att umgås utanför nätet eller träna.

Rekommendationen är att barn och unga behöver och bör vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. I dag är det endast två av tio barn som når rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Även vardagsrörelsen minskar. En undersökning visar att många tonåringar i princip inte rör sig alls på helgerna. De rullar knappt ur sängen, som några forskare uttrycker det.

Samtidigt uppgav så många som en tredjedel av föräldrarna att konflikter om skärmtid är den största utmaningen i föräldraskapet. De flesta föräldrar efterfrågar mer information och vägledning för att bättre kunna hantera sådana konflikter - därav regeringens satsning. Att påstå att man inte gör någonting är alltså felaktigt.

Det känns naturligt att avsluta mitt anförande med att tala om fritidskortet, som är ett av kulturutskottets mest debatterade förslag här i kammaren. Det är många som nu är delaktiga i att ta fram en lösning som fungerar över tid - Riksidrottsförbundet, MUCF, Svenskt Friluftsliv med flera. Vi ser fram emot att det under nästa år kommer att bli som jag så länge, flera år faktiskt, talat om här i kammaren: ett fritidskort som är laddat med en summa som barn och unga kan använda för att delta i ledarledda aktiviteter.

Tiderna förändras. Arne Tammer har lämnat jordelivet, men hans tankar om att varje dag vara i rörelse är högst relevanta också i dag. Men det är nya tider. Ny teknik och nya medier har gjort så att till och med politiken måste in och styra i människors beteenden. Det borde inte vara så, men det är för allas bästa.

(Applåder)