Herr talman! Under Miljöpartiets tid i regering tillsattes två utredningar som kan få stor betydelse för att säkerställa att alla barn har rätt till sina föräldrar, oavsett hur deras familjer ser ut och oavsett hur barnen har tillkommit. I dag kommer jag att fokusera på en av dem, som nämndes här tidigare av ledamoten från Moderaterna, nämligen Alla tiders föräldraskap - ett stärkt skydd för barns familjeliv.

Den viktigaste poängen med den här utredningens förslag är att göra föräldrabalken könsneutral och mindre svåröverskådlig. Detta skulle leda till ökad rättssäkerhet och att alla familjer behandlas jämlikt. Utredningen var ute på remiss till och med januari 2023, och nu är det hög tid att ta förslagen vidare.

Poängen med att göra föräldrabalken könsneutral är att undvika de olika särregleringar som finns i dag, till exempel för personer som ändrat juridiskt kön. Det här har gjort lagstiftningen mycket svåröverskådlig. Ytterst riskerar en konsekvens av nuvarande ordning att bli att föräldraskapet till barn fastställs på ett felaktigt sätt utan att de berörda är medvetna om detta och att det sedan kan hävas vid en eventuell konflikt mellan föräldrarna, så att barnet förlorar en förälder. Det är väldigt viktigt att det är tydligt för alla som berörs av lagstiftning vad som gäller i en viss situation.

Ett annat förslag från utredningen är att införa det som utredningen kallar föräldrafullmakt, vilket skulle underlätta för familjer med barn där andra än föräldrarna tar ett omfattande föräldraansvar. Miljöpartiet välkomnar förslaget som ett första steg. På sikt vill vi också att fler än två personer ska kunna vara vårdnadshavare för ett barn i de situationer där det är för barnets bästa, till exempel när fyra personer i praktiken har varit barnets sociala föräldrar sedan det tillkom.

Förslaget med föräldrafullmakt är inte lika långtgående som att införa fler än två vårdnadshavare och borde vara någonting som fler partier kan ställa sig bakom redan nu. Det skulle underlätta vardagen för många familjer.

Ett annat förslag från utredningen som Miljöpartiet särskilt välkomnar är utökade möjligheter till adoption. Det är inte en fråga som behandlas i dagens betänkande, men jag vill ändå säga något kort om detta.

Utredningen föreslår att tidigare familjehemsföräldrar och personer som tidigare varit gifta eller sambo ska ha möjlighet att adoptera barn gemensamt även efter en separation. Detta är mycket positivt från ett barnperspektiv eftersom det gör att barnets bästa kan tas till vara i det enskilda fallet. Det är också positivt för möjligheterna att formalisera relationerna i familjer som tidigare inte haft möjlighet att göra detta på grund av hinder i lagstiftningen. Detta är något som flera olika typer av familjer kan vilja.

Ett exempel på en typ av familj som skulle gynnas av denna nya möjlighet är familjer som bildades innan det blev möjligt att vara två föräldrar med samma juridiska kön och som på grund av detta då inte hade möjlighet att ge båda föräldrarna samma juridiska status. De som då befann sig i den situationen och sedan dess har hunnit separera kan fortfarande ha önskemål om att ge båda föräldrarna samma status i relation till barnen, även om dessa numera är vuxna.

Det borde vara en enkel åtgärd att genomföra i syfte att till exempel säkerställa arvsrätten. Miljöpartiet vill dessutom i stället för att införa ytterligare undantag helt slopa krav på att vuxna ska ha en viss formell relationsstatus för att kunna få föräldrarelation till ett barn. Adoptivföräldrarnas relation kan i stället vara en del i den allmänna bedömningen av om en adoption är lämplig och till barnets bästa i det enskilda fallet.

Herr talman! Miljöpartiet vill se över regleringen av vem som ska anses som förälder vid assisterad befruktning för att minska risken för att föräldraskap hävs. I medier har bland annat ett fall uppmärksammats där en kvinna fått sitt föräldraskap hävt efter en separation eftersom det inte fastställts på ett korrekt sätt, vilket kvinnan inte var medveten om.

Kvinnan och hennes kvinnliga partner valde att skaffa barn med hjälp av en privat spermadonator. När barnet föddes blev kvinnan som inte födde barnet förälder genom föräldraskapspresumtion. Detta skulle hon inte ha blivit. I stället hade paret behövt genomföra en närståendeadoption, något de inte var medvetna om.

När paret nu har separerat har kvinnan som födde barnet valt att utnyttja möjligheten att frånta den andra kvinnan hennes föräldraskap, vilket alltså är fullt möjligt eftersom det inte reglerades på ett korrekt sätt.

I nuläget krävs att par uppfyller fyra kriterier för att den som inte föder barnet ska bli förälder korrekt genom föräldraskapspresumtion:

De ska vara gifta, sambor eller registrerade partner vid tidpunkten för den assisterade befruktningen.

Den som inte burit barnet ska ha samtyckt till behandlingen.

Den assisterade befruktningen ska vara utförd på en behörig klinik, i Sverige eller utomlands, med tillstånd att utföra assisterad befruktning med donerade spermier.

Barnet ska vid mogen ålder ha möjlighet att ta del av information om donatorn.

Om något av de kriterierna inte är uppfyllt ska föräldraskapet hävas om det fastslagits genom föräldraskapspresumtion, och en närståendeadoption ska genomföras.

De reglerna är så krångliga att RFSL på sin hemsida har en flera sidor lång informationstext om vad som gäller i olika situationer. Det är uppenbart att risken är stor att människor inte vet vad som gäller i olika situationer och att föräldraskap regleras felaktigt och sedan kan hävas. Den här regleringen måste ses över.

Herr talman! Jag vill också säga någonting om barns rättigheter i situationer när de har utsatts för våld eller bevittnat våld inom familjen. Det finns starka samband mellan våldsutsatthet och psykisk ohälsa och risk för ogynnsam utveckling. Att uppleva våld mot en förälder är också en allvarlig form av barnmisshandel med starkt samband med ohälsa och negativ utveckling.

Familjerätt

I dag präglas samhällets insatser vid misstanke om våld mot barn eller mellan föräldrar av att de vuxna har störst möjlighet att påverka samhällets åtgärder. Det finns stora brister vad gäller barns rätt att höras i rättsprocesser. I flera uppmärksammade fall, inklusive det mycket tragiska så kallade Tintinfallet, har också behovet av mer kunskap om barns rättigheter och riskbedömningar i mål om vårdnad och umgänge blivit tydligt.

Miljöpartiet anser att barn inte ska tvingas till umgänge när de lever på skyddat boende eller med skyddade personuppgifter. Förutom det uppenbara övergreppet att tvinga ett barn att umgås med sin förövare innebär det ofta stora risker för barnets och oftast mammans säkerhet.

Barn ska inte heller tvingas till umgänge med en förälder som dömts för våld mot barnet eller den andra föräldern. Om barnet vill ha umgänge måste vuxenvärlden säkerställa att det kan ske tryggt.

Vi vill också att användningen av interimistisk ensam vårdnad ska granskas. Möjligheten att döma till interimistisk ensam vårdnad under en pågående rättsprocess eller medan barnet lever med skyddade uppgifter finns redan i dag, men den används mycket sällan. Vi vill se en granskning av varför det är så och om det behöver ske förändringar i lagstiftningen för att underlätta för det.

Miljöpartiet vill också, i likhet med många andra partier här i dag uppenbarligen, att barn ska få rätt till ett eget juridiskt ombud i ärenden om bland annat vårdnad och umgänge. Barn ska alltid ha rätt till ett eget juridiskt ombud.

Det handlar om barnets liv och barnets rättigheter. Därför ska barnet alltid ha rätt till hjälp för att föra sin egen talan. Detta menar vi ska gälla i alla vårdnads- och umgängesmål. Det behövs en grundligare utredning av frågan om juridiskt biträde för barn i mål om vårdnad, boende och umgänge.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

I detta anförande instämde Amanda Lind (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)