Protokoll 2023/24:100 Onsdagen den 17 april

ärendedebatt / Förbättrade möjligheter att ändra kön
Anf. 97 Dan Hovskär (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka på ett återförvisande av betänkandet SoU22, som baseras på Moderaternas och Liberalernas utskottsinitiativ, till socialutskottet.

Det lagförslag som vi nu ska ta ställning till har många brister och hotar att förvärra situationen för barn och ungdomar. Lagförslaget innebär i praktiken att man tillåter alla personer att själva bestämma sitt kön. Kristdemokraterna säger bestämt nej till detta. Det är orimligt att ett barn som endast är 16 år ska kunna välja könstillhörighet trots att det inte finns en diagnos om könsdysfori i botten. Professorer och specialistläkare inom psykiatrin varnar för att den upplevda könsdysforin förvärras med det lagförslag som en majoritet i socialutskottet nu vill förverkliga.

Min bakgrund är att jag har jobbat inom psykiatrin i mer än 25 år. Jag har jobbat med barn och ungdomar mellan 16 och 25 år i mer än tolv år. Jag har träffat många i den grupp som vi talar om i dag - barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt av olika orsaker. I min yrkesutövning har jag träffat många som brottas med sin identitet i dessa åldrar. Det kan vi nog alla känna igen oss i också från när vi själva var tonåringar. Det tillhör en normal utveckling.

Att vuxna i dag har så svårt att härbärgera ungdomars känslomässiga problem är en del av problematiken. När vi inte står ut vill vi kunna åtgärda det. Det är därför detta förslag inte är bra. Det är som att vi i stället lämnar över ansvaret till de unga att lösa ett ifrågasättande av sin identitet.

I alla tider har det funnits killflickor och tvärtom. Det är egentligen inte en politisk fråga. Det är en känslomässig fråga, och den ska man få hjälp med på olika håll, kanske främst genom sina föräldrar men när så behövs också av barn- och ungdomspsykiatrin.

Fru talman! I det nya förslaget står det att det för personer under 18 år visserligen kommer att krävas föräldrars medgivande och en sjukvårdskontakt, men man tar bort dagens multifunktionella vårdteam med flera professioner som gör en grundlig utredning, och kravet på en diagnos om könsdysfori tas bort.

Varför vill vi då inte sänka åldersgränsen när det gäller juridiskt kön? Vi befinner oss i ett läge där allt fler barn söker sig till vården på grund av könsdysfori, men vi vet inte varför. Samtidigt varnar professorer och specialistläkare inom psykiatrin för att möjligheten att enklare byta juridiskt kön skulle kunna leda till att den upplevda könsdysforin förvärras och att det blir ett första steg mot irreversibla hormonbehandlingar och könskorrigeringar som kanske inte hade behövt göras, då könsdysforin kan läka ut med puberteten, och som många kan komma att ångra i vuxen ålder.

Kunskapsläget för när man bör sätta in denna typ av hormonbehandlingar har dessutom förändrats sedan frågan senast remitterades till expertmyndigheter. Socialstyrelsens kunskapsstöd säger numera att detta endast ska erbjudas personer så unga som 16 år i undantagsfall. Socialstyrelsen menar nu att riskerna väger tyngre än förväntad nytta med hormonbehandlingar för personer så unga som 16 år. Huvudargumentet för att sänka åldersgränsen finns alltså inte kvar. Vi måste då ta ansvar och låta försiktighetsprincipen råda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Men sedan ska vi vara tydliga med att vi kristdemokrater ser att situationen för personer som får diagnosen könsdysfori och vården måste förbättras. Den psykiska ohälsan bland transpersoner är utbredd, och många får vänta alldeles för länge på att få det stöd de behöver. Svensk transvård lider av allvarliga brister - det ser vi inte minst i dagens vård - rörande tillgänglighet. Och det är brist på kunskap om vårdens resultat. Men om vi på riktigt vill förbättra vården och öka stödet och hjälpen till denna utsatta grupp, varav många är unga, är inte denna lag rätt väg att gå.

Försiktighetsprincipen har inte präglat hur förslaget drivits igenom i riksdagen. Förslaget till ny könstillhörighetslag borde ha remissbehandlats. Majoriteten inom socialutskottet borde ha respekterat minoritetsskyddet och skickat ut förslaget på remiss. Det gjordes inte.

Detta är ett nytt förslag som skiljer sig i förhållande till det som remissinstanserna senast fick tycka till om. Vårdpersonal borde få yttra sig om hur det påverkar deras möjlighet att göra en utredning om de inte får beakta hur länge någon har haft sin upplevelse och om de inte heller får ställa krav på könsdysforidiagnos.

Socialstyrelsen har ändrat kunskapsstödet när det gäller unga med könsdysfori sedan remissinstanserna fick tycka till. Det är svårt att motivera en sänkning av åldersgränsen för byte av juridiskt kön till 16 år, givet det nya kunskapsläget. Vi hade velat lyssna in professionen även i denna fråga.

Det handlar också om risken för missbruk. Det finns farhågor om att brottslingar skulle kunna använda denna möjlighet till enklare byte av identitet genom juridiskt könsbyte. Det hade vi också velat ställa frågor kring - på Ekobrottsmyndighetens och Svenska Bankföreningens område.

Att det inte blev en remissrunda är ett svek mot medborgarnas rätt till en ordentlig lagstiftning. Lägg därtill att tiden för offentlig granskning endast blev 13 dagar! Det är inte bra.

Socialstyrelsen kom i december 2022 att publicera nya riktlinjer. Där manades till försiktighet med hormonell och kirurgisk behandling vid könsdysfori. Socialstyrelsen slog fast att vårdåtgärder måste ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och utifrån principen att göra gott och inte skada. Det är en tvärbromsning jämfört med myndighetens riktlinjer från 2015.

Karolinska institutet, KI, hänvisar till internationella studier som visar att 80 till 90 procent av barn och ungdomar ångrar sig och att de i stället behöver erbjudas hjälp och psykologiskt stöd. KI hävdar dessutom att det inte finns någon evidens för att byte av juridiskt kön skulle upplevas som något annat än ett första steg mot en övergång till ett annat kön.

Det är en av seklets största skandaler. Det betyget uttalade Mikael Landén, som är professor och överläkare i psykiatri vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Evidens, trygghet och säkerhet är tre ledord som man arbetar efter i vården och även när man stiftar lagar. Här är det olika delar som saknas, menar vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

En majoritet av svenska folket är emot, och ett stort antal professorer och specialistläkare inom psykiatrin varnar för lagförslaget. Det finns många brister, och detta hotar alltså att förvärra situationen för barn och ungdomar.

Varje riksdagsledamot har nu ett ansvar. Jag hoppas att man tar det och att man lyssnar till sitt hjärta och också lyssnar på vad professionen säger. Framför allt är detta viktigt för våra barn och ungdomar i vårt land.

Det är viktigt att vi reviderar och återförvisar förslaget till socialutskottet. Om det inte görs kommer Kristdemokraterna att rösta nej. Kristdemokraterna strävar efter att förbättra transvården och erkänner behovet av förbättringar. Men det aktuella lagförslaget är inte rätt väg att gå, tvärtom. Gör om! Gör rätt!

(Applåder)