Herr talman! Vi debatterar här i dag förslag på ny lagstiftning som berör frågor som kräver ödmjukhet, eftertänksamhet och respekt. Det handlar om människor, ofta unga, som är i behov av stöd. Det är därför viktigt att gå varsamt fram av omsorg för de människor som är berörda.
Tyvärr är det förslag som ligger på bordet ett illa berett förslag med flera frågor som är obesvarade. Det är ett förslag som riskerar att förvärra situationen i stället för att hjälpa sårbara människor. Mikael Landén, professor i psykiatri och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, beskriver det som seklets största skandal.
Herr talman! I första hand vill jag yrka bifall till att återförvisa betänkande SoU22, som baseras på Moderaternas och Liberalernas utskottsinitiativ, till socialutskottet. Om det inte blir ett återförvisande yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation i betänkandet.
Svensk transvård har stora brister med stort mänskligt lidande som följd, inte minst för barn och unga. Vi kristdemokrater arbetar därför bland annat för att stärka elevhälsan och för en elevhälsogaranti. Vi arbetar för en bättre och mer jämlik vård för personer med könsdysfori. Unga som lider av könsdysfori behöver snabbt få påbörja en utredning, erbjudas god vård och få stöd utifrån vårdens bedömningar.
Tillsammans med regeringen jobbar vi för att minska köerna och öka likvärdigheten inom vården. Vi i KD är övertygade om att ett förstatligande av svensk sjukvård skulle ge förutsättningar för en bättre transvård. Regeringen har dessutom gett uppdrag som syftar till att öka kunskapen och motverka bristerna i bemötandet från vård- och omsorgspersonal.
I januari överfördes transvården till den högspecialiserade vården, vilket vi välkomnar. Det är viktigt för en mer likvärdig vård, större patientnytta och förbättrad kvalitet. Koncentrationen av vård ger också bättre förutsättningar för forskning och utveckling.
I dag, herr talman, säger vi kristdemokrater nej till att sänka åldersgränsen för byte av juridiskt kön från 18 till 16 år. Vi säger nej till att ta bort Socialstyrelsens tillståndsprövning för kirurgiskt könsbyte. Alla vårdåtgärder ska vara medicinskt motiverade och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi säger nej till att förenkla prövningen för juridiskt könsbyte. Det bygger i grunden på självidentifikation eftersom kravet på könsdysforidiagnos tas bort. Läkarna får inte heller möjlighet att fästa vikt vid tidsaspekten, det vill säga hur länge upplevelsen av könsinkongruens har funnits där.
Minns du hur det var när du var 15-16 år? Jag har i flera år jobbat på både högstadiet och gymnasiet och har utöver mina ordinarie ämnen undervisat i ämnet livskunskap. Jag har mött många unga i behov av vuxna som har tid, som hör och ser, som finns där och som man kan hålla i handen, vara arg på, ifrågasätta, granska eller älska. Det handlar om mötet med kroppen och de egna förväntningarna. Det är kanske första gången man ifrågasätter sina föräldrars och samhällets värderingar. Här byggs den egna identiteten, mer eller mindre medvetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
I mitt föräldraskap, med tonåringar, har jag sagt till barnen när de ska gå in i högstadieåldern: Håll i er nu - nu kommer en av livets svårare tider. Det är fantastiskt på många sätt, men att gå från barn till vuxen gör ont. Jag brukar säga att man kommer ut på andra sidan, och där är det lite lättare att andas. Hjärtats bergochdalbana lugnar ned sig. Ungefär så är det för de allra flesta tonåringar.
De senaste tio åren har vi sett en påtaglig ökning av antalet nya fall av diagnostiserad könsdysfori. Ökningen är störst bland barn mellan 13 och 17 år, i synnerhet bland flickor. Dessutom vet vi från bland annat Socialstyrelsen att många personer som diagnostiseras med könsdysfori även har en hög förekomst av flera andra psykiatriska diagnoser. Det är vanligt med autism, depression och ångestsjukdomar. Frågan vi bör ställa oss är varför vi ser denna ökning.
Samtidigt har vi haft en utveckling i Sverige under 2000-talet där psykiska besvär har ökat bland barn och unga. Allvarlig psykisk påfrestning är vanligast bland unga kvinnor - över en fjärdedel av dem mellan 16 och 29 år lider av detta. 43 000 nya barn sökte sig till bup under 2023. Det är en ökning med 40 procent på tio år. Vad är det vi missar? Jag vet att detta inte är temat för dagens debatt, men det förstärker behovet av att tillämpa försiktighetsprincipen när vi fattar beslut här i dag.
I dag är frågan: Vad gör vi särskilt för de unga som söker vem de är, de unga som undrar över sin könsidentitet och de unga som är födda i fel kropp? Är svaret att låta en 16-åring ta ansvar för beslutet? Jag vet att en läkare eller psykolog fortsatt ska vara inkopplad, att vårdnadshavares medgivande behövs och att Socialstyrelsen ska fatta beslut. Det jag undrar är på vilken grund och med vilket underlag detta ska göras. Just detta är oklart i det nya lagförslaget.
Det som är tydligt är att man inte ska kunna ställa krav på en könsdysforidiagnos. Man ska inte heller ta i beaktande hur lång tid barnet har upplevt att födelsekönet inte stämmer överens med könsidentiteten.
I förslaget står att en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen ska föregås av en förenklad prövning av könsidentiteten som ska vara mindre omfattande än i dag och så långt som möjligt utgå från den enskilda individens uppfattning om sig själv. Hur kan det vara rätt att ta bort det multifunktionella stöd som vården i dag erbjuder när det handlar om en 16-åring som vill eller funderar på att ändra kön i lagens mening? Hur ska detta stöd se ut?
Det låter ibland i debatten som att byte av juridiskt kön är något ganska okomplicerat. Det låter även som att just detta är det avgörande för personens mående. Men det är mer komplext än så. Och att inse komplexiteten är att vara omsorgsfull.
Professionen varnar för risker och konsekvenser av att någon som 16åring får byta juridiskt kön utan diagnos och att det kan leda till att irreversibla behandlingar på sikt påbörjas tidigare än i dag och för fler personer som sedan kommer att ångra sig. När lagförslaget nu dessutom innebär att man avskaffar Socialstyrelsens tillståndsprövning vid kirurgiska ingrepp i könsorganen borde varningsflaggorna vara tydliga.
Det är obegripligt att socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, vänsterpartister och miljöpartister inte ser riskerna och inte vill hantera detta med större försiktighet. Det är obegripligt att ni inte kunde tillåta ett remissförfarande på tre månader för att just dessa förslag ska granskas och kommenteras av profession, forskare, expertmyndigheter och organisationer. Varför är det så bråttom att det inte ens går att ge detta tre månader till?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Varför är detta viktigt? Jo, det är viktigt för att vi vet att kunskapsläget sedan december 2022 har förändrats, inte minst genom att Socialstyrelsen reviderade sina rekommendationer och förordar större försiktighet.
Låt oss återförvisa lagförslagen, lyssna in de olika röster som berörs av lagen, lyssna in professionen, expertmyndigheter och vetenskap. Det är så vi kan göra vad vi kan för att samhället ska ge bästa stöd och vård för personer som är i en utsatt situation. Låt oss lyssna in innan vi fattar beslut. Vi kan inte blunda för de risker och den oro som finns. När nya lagar även gäller barn borde verkligen försiktighetsprincipen vara självklar. Förslaget om en ny könstillhörighetslag är förhastat och inte demokratiskt förankrat. I dag är det upp till varje riksdagsledamot att göra sitt val. Jag vet hur jag kommer att rösta. Gör om och gör rätt! Hitta en bättre lösning framåt som sätter barnens bästa i fokus och som förbättrar transvården i Sverige på riktigt!
(Applåder)