Fru talman! Dagens debatt handlar om väldigt viktiga och högaktuella områden, nämligen finansiell stabilitet och finansmarknaden. I spåren av kris i några amerikanska banker och även viss finansiell oro i en del europeiska banker är dessa frågor föremål för mångas analyser och diskussioner.

Efter en stark återhämtning 2021 drabbades världsekonomin av en rad utmaningar 2022. Den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och globalt har påverkats kraftigt av covid-19-pandemin men också av Rysslands invasion av Ukraina, med bland annat hög inflation och stigande räntor som följd. IMF och andra institutioner bedömer att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan våren 2022. IMF och Världsbanksgruppen har därför tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna en viktig roll när det gäller att identifiera och hantera de risker som kan uppstå och på olika sätt bidra till att upprätthålla den finansiella stabiliteten.

Fru talman! Vi har under många år haft en ganska expansiv penningpolitik med väldigt låga räntenivåer, vilket också har lett till att skuldsättningen i hushåll och företag ökat väsentligt och ligger på jämförelsevis höga nivåer. Nu när räntorna stiger snabbt och kraftigt utsätter detta många hushåll och företag för kraftiga ekonomiska påfrestningar. Många hushåll får använda en allt större del av sin inkomst till att betala räntekostnader. Fastighets- och bostadsmarknaderna riskerar att drabbas av höga kapitalkostnader, vilket kan medföra spridningseffekter till banksektorn.

Vi kan dock konstatera att det finansiella systemets motståndskraft mot störningar har stärkts sedan finanskrisen 2008–2009. Krisberedskapen har förbättrats, och Finansinspektionen har tillförts mer resurser för att kunna sköta sitt tillsynsarbete och sin bevakning av riskerna. De svenska bankerna bedöms därför ha god motståndskraft med höga kapitalnivåer och stora likviditetsbuffertar.

Fru talman! Den nuvarande ordningen för makrotillsyn, där Finansinspektionen har en central roll, har beslutats av riksdagen i bred politisk samsyn. Det handlar om åtgärder för att minska systemrisker och stärka stabiliteten i det finansiella systemet.

I höstas fick Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera effekterna av de genomförda tillsynsåtgärderna i ljuset av den nuvarande ekonomiska utvecklingen, där vi har hög inflation och höga räntor. Inspektionens bedömning var att ett generellt temporärt undantag från amorteringskraven inte skulle vara ett träffsäkert stöd till de hushåll som riskerar allvarliga ekonomiska bekymmer. Samtidigt påpekade man att enskilda bolånetagare kommer att drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen framöver och att det kanske finns skäl att då medge enskilda stöd.

Det finns också en ventil för de familjer och bolånetagare som drabbas allra hårdast att kunna nyttja för att få tillfälligt undantag från amorteringskrav. Detta kommer, som nämndes tidigare, att utredas och återrapporteras ganska snart.

Vi kristdemokrater har varit pådrivande för att förlänga och förstärka tilläggsbidraget för de barnfamiljer som har bostadsbidrag och på så sätt stötta de mest utsatta familjerna. På samma sätt är denna ventil väldigt viktig för att lindra det ekonomiska läget för dem som just nu har det allra tuffast.

Vi kristdemokrater anser också att nuvarande amorteringskrav är för stränga och gör tröskeln till det ägda boendet för hög för många hushåll. Vi vill därför lätta på det förstärkta amorteringskravet och göra en översyn av de samlade kraven för att hitta en bra balans mellan människors behov av boende och den finansiella stabiliteten. Vi välkomnar därför att regeringen nu i april tillsatt en kommitté för att analysera och utvärdera hur amorteringskravet och andra tillsynsåtgärder har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver.

Fru talman! Betänkandet behandlar också frågan om kontanter. Vi kan konstatera att efterfrågan på kontanter minskar och att vi går mot en mer digital lösning. Samtidigt är det viktigt att det finns en välfungerande kontanthantering i hela landet.

Ansvaret för detta har förtydligats ytterligare i den nya riksbankslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2023. Den nya riksbankslagen innehåller bland annat en skyldighet för Riksbanken att driva sedeldepåer i hela landet och ökade krav på företag på betalningsmarknaden att förbereda för att kunna upprätthålla verksamheten vid fredstida kriser och vid höjd beredskap.

Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge med lågkonjunktur och hög inflation och en omvärld som präglas av krig i Europa och stora osäkerheter framåt som också kan påverka den finansiella stabiliteten. I detta läge är det viktigt att det finns god beredskap för att hantera risker som kan störa den finansiella stabiliteten.

Regeringen och de myndigheter som ingår i Stabilitetsrådet följer utvecklingen noga och har beredskap att agera för att behålla stabiliteten i och förtroendet för det finansiella systemet. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.