Fru talman! Kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården är ett av de områden som vi i Miljöpartiet prioriterade allra högst i förra årets valrörelse och sedan också lyfte fram i vårt budgetförslag. Jag har pratat om detta många gånger tidigare i debatterna här, men jag vill ändå återkomma till några av de centrala punkterna också i dag. Vi har även lämnat ett särskilt yttrande om vår satsning från budgeten och valrörelsen i det betänkande som debatteras i dag.

Vi i Miljöpartiet ville se en ny konstruktion där staten tar ett permanent och stort ansvar för att bidra till bättre villkor för personalen i hälso- och sjukvården och i den kommunala vården och omsorgen. För detta ville vi avsätta 9,5 miljarder kronor under 2023 och sedan gradvis bygga ut det hela för att från 2026 få se en permanent statlig satsning om 40 miljarder kronor årligen.

Fler ska vilja söka sig till vården, och fler ska vilja och orka stanna kvar utan att gå ned i tid. Vi ville att denna satsning skulle gå till fler anställda och till höjda löner inom såväl regionernas hälso- och sjukvård som kommunal vård och omsorg.

I detta sammanhang vill jag också nämna återhämtningsbonusen. Det är en satsning som Miljöpartiet har drivit igenom och som innebär att det finns medel hos Socialstyrelsen att söka för arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen som vill pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö, inklusive arbetstidsmodeller. Syftet är att ta vara på personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjligheter att pröva dessa.

Återhämtningsbonusen infördes sommaren 2021 med 300 miljoner kronor i medel och söktes då av 190 kommuner och 16 regioner. Från 2022 har 1 miljard kronor avsatts årligen. Till detta har tillkommit 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort så kallade delade turer.

Återhämtningsbonusen, med dess möjligheter till förändring inifrån, är väldigt viktig. Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för att göra modellen mer känd och förstärka bonusen med ytterligare 1 miljard.

Fru talman! I det, som sagt, ganska spretiga betänkande som vi debatterar i dag behandlas flera motioner som handlar om de nationella kvalitetsregistren. De är viktiga verktyg för att stärka kvaliteten på vården. Jag vill särskilt nämna några av dem.

Det finns ett nationellt kvalitetsregister för gynekologisk kirurgi. Här ingår operationer som har utförts på grund av endometrios. Det finns dock inte något register som täcker hela den endometriosrelaterade vården, vilket vi anser skulle behövas.

Det finns även ett könsdysforiregister, som berör den könsbekräftande vården. Under lång tid har tillgången till den könsbekräftande vården urholkats, och det nationella kvalitetsregistret för den könsbekräftande vården har till följd av bristande finansiering inte getts tillräckligt goda möjligheter att följa upp vare sig effekterna av vården eller kötiderna. Finansieringen av kvalitetsregistret för könsdysfori måste säkerställas.

Det sista registret jag skulle vilja nämna är ett som inte finns ännu. Det gäller abortvården. Eftersom abortvården är under förändring, på ett positivt sätt, skulle det behöva inrättas ett kvalitetsregister också för denna vård. Kunskapsområdet runt abortvården i Sverige behöver följas och utvecklas. Dessutom behöver regelverket förändras när det gäller vilka professioner som ska kunna lämna information till kvalitetsregister liksom i fråga om vilka data det ska gälla.

Regeringen bör se över alla dessa frågor.

Fru talman! Att vissa vårdkontakter kan ske digitalt har haft både positiva och negativa effekter. Den ökade tillgängligheten kan vara positiv, och här finns fortfarande stor utvecklingspotential med fler tjänster som skulle kunna kopplas till 1177. Tyvärr har den ökade tillgängligheten också inneburit ökade kostnader. Det finns mycket stor anledning att följa hela detta område nära för att kunna säkerställa att de skattepengar som läggs på vården används på det bästa och mest effektiva sättet och att det är de med störst behov av vård som får tillgång till den.

Under flera av mina studiebesök inom vården har just frågan om ersättningen till nätläkarföretag och hur de urholkar vissa regioners budget kommit upp. En del av förklaringen till de ökade kostnader som vi ser nu är att de digitala vårdgivarna på ett helt nytt sätt använder sig av marknadsföring.

Vård är inte vilken tjänst som helst. Vi anser därför att marknadsföringen av sjukvårdstjänster bör regleras. Vi vill se en strängare lagstiftning när det gäller marknadsföring av hälso- och sjukvård och att marknadsföringen präglas av måttfullhet. Detta hoppas vi att regeringen vill utreda.

Det är också angeläget att stärka den demokratiska kontrollen över den digitala vården och att stärka kopplingen mellan digital och fysisk vård för att främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. I juni 2022 gav den tidigare regeringen en utredare i uppdrag att se över hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen primärvård där alla aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av vård. Uppdraget ska vara slutfört senast den 15 augusti i år. Det är viktigt att utredningen får fortsätta sitt arbete och att regeringen sedan följer upp frågan.

Fru talman! Hälso- och sjukvården behöver planeras så att situationer med många skadade kan hanteras samtidigt med stora sjukdomsutbrott eller pandemier. Det finns ett antal åtgärder som särskilt bör vidtas.

Arbetet med att klimatanpassa vårdinrättningar behöver skyndas på inför värmeböljor. Antalet vårdplatser behöver också kunna öka avsevärt även i fredstida kriser, med ökad kapacitet i hela vårdkedjan.

Sjuktransporter, lager av sjukvårdsmateriel och spridning av vårdinrättningar bör planeras så att sjukvård som inte kan anstå kan bedrivas i hela landet även vid störningar.

Det behövs ett nationellt ansvar för lager av medicinsk utrustning och relevanta läkemedel som en del i krisberedskapen. Vidare bör regeringen utreda behovet av lagstiftning om att regionerna ska ha ett krav på sig att ha pandemilager för åtminstone tre månaders förbrukning.

För tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 22. Det var ett svårt val, eftersom detta är ett så spretigt betänkande. Jag står dock självklart bakom samtliga Miljöpartiets reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 maj.)