Fru talman! Sverige befinner sig i en krissituation inom hälso- och sjukvården. Vårdplatserna minskade under förra alliansregeringen, men det stora raset kom efter 2014 då Socialdemokraterna styrde tillsammans med Miljöpartiet. En femtedel av alla sjukvårdsplatser försvann under den här perioden. Men frågan är om det över huvud taget hade gjort någon skillnad om det hade funnits 5 000 platser fler i dag. Hade sjukvården och sjukvårdspersonalen klarat av att handha dessa platser? Svaret är nej.

Den svenska sjukvården har av naiva politiker målats in i ett hörn där det å ena sidan inte finns tillräckligt med platser, å andra sidan inte heller finns någon personal som kan bemanna. Redan i dag tvingas sjukhus att stänga avdelningar på grund av underbemanning, medan sjukhus i andra fall tvingas satellitvårda patienter på andra avdelningar på grund av för få platser. Det är en otroligt svår balansgång för alla sjukhusledningar att bemöta och en förödande och kaosartad situation som är ovärdig ett välfärdsland som Sverige.

Fru talman! Den svenska hälso- och sjukvården ska erbjuda de senaste kunskaperna, beprövade och avancerade behandlingsmetoder, den senaste tekniken och väl fungerande läkemedel. Allt detta behövs för att på bästa sätt kunna bota, lindra och förebygga sjukdom och ohälsa. Det är också viktigt att sjukvården kontinuerligt utvecklas och förnyas, att såväl fysiska som psykiska sjukdomar behandlas samt att patienter får en kvalificerad och patientsäker vård under hela livet. Patienter ska få rätt vård, i rätt tid, på rätt plats och efter sina särskilda behov. Den skattefinansierade sjukvården har bara legitimitet om den kan leva upp till hälso- och sjukvårdens ambitioner. God tillgänglighet är en fråga om patientsäkerhet, och här menar vi sverigedemokrater att vi tillsammans behöver ta krafttag. En svensk sjukvård som åstadkommer goda medicinska resultat är värd att vara stolt över.

För att nå målet om en sjukvård i världsklass krävs även att tillgängligheten och jämlikheten säkras över hela landet, i hela vårdkedjan och inom alla verksamhetsavdelningar. Nuvarande förödande situation med en stor variation i tillgänglighet, både mellan olika regioner och kommuner och mellan olika vårdområden, skapar orättvisor och bristande förtroende.

Sverigedemokraterna menar att svensk sjukvård ska vara jämlik för den som söker den. En sammanhållen och högkvalitativ vård bidrar till ett starkt förtroende för vården och ökar hälso- och sjukvårdens samlade legitimitet hos befolkningen. Följden av detta, fru talman, blir en ökad patientsäkerhet och en stark vård. Och det är någonstans det som är målet.

Sverigedemokraterna har i samarbete med regeringspartierna gemensamt förhandlat fram Tidöavtalet. Överenskommelsen rymmer ett ambitiöst avsnitt om den svenska hälso- och sjukvården, där vi också ser flera av Sverigedemokraternas sedan länge presenterade åtgärder och förslag, incitament för sjukvårdens organisation och strävan mot jämlikhet. Sverigedemokraterna gör skillnad för Sverige och svensk sjukvård, och det är jag som ledamot väldigt stolt över.

En av de större reformerna i Tidöavtalet berör hälso- och sjukvårdens organisering. Sverigedemokraterna har länge förespråkat en ökad statlig styrning med målet att nå en ökad jämlikhet, effektivisering och kvalitetshöjning över landet. Vi är också öppna för att utreda frågan, vilket i dagsläget görs, om huvudmannaskap för den svenska vården. Samtidigt ser vi stora utmaningar i dagens styrning av den svenska hälso- och sjukvården, varför en bred utredning är alldeles nödvändig för att ta ställning i en oerhört stor och avgörande fråga för den framtida hälso- och sjukvården.

Redan 2018 framförde Sverigedemokraterna följande: År 1862 delades Sverige in i landsting som en del i en genomgripande decentralisering och demokratisering. Det är också på denna regionala nivå som ansvar för hälso- och sjukvården har fördelats. Dessvärre riskeras vårdens jämlikhet, då tillgänglighet och behandlingsresultat skiftar alltför mycket mellan olika regioner. För att säkerställa en jämlik och tillgänglig sjukvård av hög kvalitet anser Sverigedemokraterna att staten bör ha ett tydligt ansvar för styrning och finansiering. Landstingens och regionernas historiska roll som beställare och finansiär avseende vård bör i hög grad ligga på statlig nivå. Samtidigt bör varje ansvarsmodell vara väl förankrad och sträva efter rätt balans mellan nödvändig nationell samordning och lokal anpassning. Inget system ska vara låst, med respekt för den komplexitet som gäller när en hel vårdkedja ska hålla samman.

I Tidöavtalet lyfts även frågan om nationell vårdförmedling, som vi sverigedemokrater tidigare kallat för vårdgarantikansli. Vi har drivit frågan under många år och då framfört att Sverige behöver en nationell funktion som får det övergripande samordningsansvaret för den lediga vårdkapaciteten i landet. Förslaget har utvecklats och finns nu som en del i avtalet. Det är påbörjat genom det gemensamma budgetförslaget hösten 2021 som kom från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Ytterligare ett område som är prioriterat i Tidöavtalet är sjukvårdens kompetensförsörjning. Det är angeläget att komma till rätta med kompetensförsörjningen och inte minst personalens arbetsmiljö, som är tongivande i det arbetet. Personalens engagemang, arbetsmiljö och psykiska hälsa på jobbet är i någon mening grundbulten i hela vården och grundläggande för att Sverige ska kunna leverera såväl vård och omsorg som forskning och kvalitetsutveckling.

I avtalet nämns också bland annat att behovsläget nu och framgent av medicinskt utbildad personal kartläggs nationellt. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Där ska även redogöras för ansvarsfördelningen för personalfrågor mellan vårdhuvudman och staten.

Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning samt ingått en överenskommelse om god och nära vård 2023 mellan regering och Sveriges Kommuner och Regioner, vilket ska göra primärvården till ett så kallat nav för hälso- och sjukvården – bara för att nämna några exempel på åtgärder som vi sverigedemokrater välkomnar.

Fru talman! För att sjukvården över huvud taget ska få chans till återhämtning och vara en grund för hälsa och vård på lika villkor kommer vi inom Sverigedemokraterna att verka för en ökad nationell samordning. Vi kommer att verka för att minimera den administrativa bördan för vårdnära personal. Vi kommer också att verka för att öka takten på reformeringen av den digitala infrastrukturen inom vården.

Vi anser att digitaliseringen kan göra att en stor andel vårdmöten kan genomföras digitalt. Ökad användning av digital teknik kan underlätta självmonitorering i hemmet. Patienten kan därför ta en mer aktiv roll i sin egen vård, vilket också efterfrågas av patienterna.

Digitalisering kan också minska onödig byråkrati, vilket vi anser måste ske, och därmed ge medarbetarna mer tid att skapa ökad patientdelaktighet. Inte minst är en sammanhållen journalföring ett av de viktigaste redskapen för att lyckas med en patientsäker vård.

Svensk sjukvård ska bli bra igen, och jag ser hoppfullt på framtiden med en ny högerregering med Tidöavtalet som grund.

Fru talman! Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men vi väljer att i kammaren yrka bifall till reservation 6.