Fru talman! Sveriges försvar, såväl det militära som det civila, hänger ytterst på personalen – de kvinnor, män och icke-binära som förbereder sig, övar och tränar för att kunna skydda Sverige och vår demokrati den dag då vi står inför en kris eller i allra värsta fall ett krig. Därför behöver personalen ha goda förutsättningar för att kunna lösa uppgiften.
Jag vill särskilt passa på att tacka alla som med fara för sin egen säkerhet har deltagit i evakueringsinsatsen i Sudan som nu håller på att avslutas. Samtidigt tänker jag även på alla som ännu inte har kunnat evakueras. Det är viktigt att UD fortsätter att bistå svenskar i Sudan som vill ta sig hem med konsulär hjälp. Det är en mycket farlig situation i Sudan, och vi står inför en fruktansvärd och förvärrad humanitär kris för alla människor som befinner sig i Sudan just nu. Konsekvenserna av krig är alltid förödande, och de som drabbas värst är den civila befolkningen.
Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget har försämrats gradvis även i vårt närområde de senaste decennierna. Och Rysslands olagliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina förändrar dramatiskt ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa. Det innebar ett dramatiskt skifte med långtgående följdverkningar, också för oss här i Sverige.
Miljöpartiet stöder nu en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare har sett behov av. Miljöpartiet vill samtidigt se en bättre balans mellan det militära och det civila försvaret. För att svara upp mot dagens hotbild menar vi att en betydligt högre grad av kommande anslagsökningar behöver gå till det civila försvaret.
Fru talman! Det är en utmaning för försvaret att växa samtidigt som man ska fullgöra de uppgifter som man redan har att göra. Försvarsmakten gör bedömningen att man kommer att klara målet i totalförsvarsbeslutet, att senast 2025 nå 8 000 årligen utbildade genom värnplikt. Samtidigt som antalet personer som genomgår värnplikt ökar behöver Försvarsmakten också rekrytera och behålla personal. I dag är konkurrensen stor, och inom vissa områden händer det att personer som har utbildats av Försvarsmakten rekryteras till näringslivet i stället. Det är viktigt att se till att både löneläge och arbetsförhållanden är attraktiva för all militär personal. Försvarsberedningen konstaterar i den delrapport som vi släppte i går att bristen på personal är en begränsning för tillväxten i enlighet med totalförsvarsbeslutet 2020 och att det inte bara gäller kritiska kompetenser utan även generell officerskompetens för att utbilda, öva och bemanna krigsorganisationen.
Fru talman! Jämställdheten är viktig för att kompetens inom hela befolkningen ska kunna nyttjas i försvaret. Förutsättningarna för att genomföra uppdraget måste vara goda oavsett om det handlar om tillgång till materiel som kläder och kroppsskydd som passar eller olika villkor för att kunna kombinera uppdraget med att ha familj. Försvarsmakten arbetar för att öka andelen kvinnor på alla nivåer genom ett långsiktigt arbete med attraktionsskapande aktiviteter inom rekrytering och personalutveckling. Man arbetar även med jämställdhetsintegrering, systematiskt jämlikhetsarbete och icke-diskriminering. Det är bra, men arbetet måste löpande fortsätta för att skapa en inkluderande miljö.
Fru talman! Just nu återuppbyggs det militära försvaret i snabb takt, och den resurstilldelning för detta som har skett är historiskt stor. Samtidigt är ett väl fungerande militärt försvar helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar, och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Det civila försvaret är inte bara ett viktigt stöd till det militära försvaret, utan det fyller också en viktig funktion för att värna befolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. Ett starkt civilt försvar ger också goda förutsättningar att kunna hantera fredstida kriser. Men behovet är stort. I MSB:s underlag från den 1 november framgår att det skulle behövas 27 miljarder kronor om året under perioden 2026–2030 för att bygga upp det civila försvaret. Det är enormt mycket pengar.
För att bemanna det civila försvaret behöver den militära värnplikten kompletteras med en civilplikt. Miljöpartiet vill se en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning. En civilplikt med resilienstjänstgöring skulle bidra till att bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Därför välkomnar vi regeringens besked om att man nu ska utreda en breddad civilplikt.
Att delta i försvaret, såväl det militära som det civila, ska så långt som möjligt bygga på frivillighet. Och det ska alltid finnas en möjlighet till vapenfri tjänst. Men samtidigt är både värnplikten och civilplikten viktiga verktyg för att bemanna försvaret.
Fru talman! Samhällets beredskap är helt beroende av det arbete som görs inom de olika frivilliga försvarsorganisationerna, som också kallas FFO:er. Här finns värdefull kompetens som behövs för att totalförsvaret som helhet ska fungera. För att kompetens och resurser inom de olika organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut behöver roller tydliggöras i relationen mellan de olika aktörerna, och åtgärder behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna. På samma sätt behöver frågan om reservofficerarnas rätt till tjänstledighet lösas.
Fru talman! Stödet till veteraner och anhöriga till personal är en grundbult i utlandstjänsten. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att Sverige liksom andra stater bidrar till FN:s fredsbevarande styrkor. Och genom att delta i internationella fredsfrämjande insatser kan vi bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt bidra till fredsbyggande.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservationer 3 och 11, och i övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 3 maj.)