Herr talman! I dag ska vi debattera ett motionsbetänkande som handlar om personal- och kompetensförsörjning, civilplikt, jämställdhet och frivilliga försvarsorganisationer. Det är ett brett spektrum av ämnen som alla är viktiga för uppbyggnaden av vårt totalförsvar.

Sveriges framtida Natomedlemskap i kombination med en växande försvarsmakt innebär att nyrekryteringen, utbildningen och arbetet med att behålla personalen måste intensifieras. För allt detta är medarbetarna inom Försvarsmakten utgångspunkten.

Försvarsmaktens personalpolitik måste vara flexibel, framtidsinriktad och effektiv och fungera fullt ut i alla led, med ett stort mandat att förändra och förbättra.

Det är regeringen som avgör den övergripande inriktningen, och den är att personalpolitiken måste stärkas. Vi tilldelar de ekonomiska medlen. Vi i riksdagen har inte arbetsgivaransvaret, men frågan är viktig och det är bra att vi uppmärksammar den här i kammaren.

Riksrevisionen gjorde ju en granskning av personalförsörjningen och pekade på påtagliga brister och svårigheter för Försvarsmakten att behålla medarbetare. Rapporten var relativt drastisk och avsåg förra mandatperioden.

När det gäller de rekommendationer som Riksrevisionen har gett delar regeringen Riksrevisionens bedömningar. Inom ramen för det delegerade arbetsgivaransvaret och arbetsgivarpolitiken har Försvarsmakten vidtagit och planerar att vidta ett antal åtgärder som krävs för att lösa personalförsörjningen.

Vi har fullt förtroende för både Försvarsmakten och regeringen för att vi ska kunna växa och få en stark försvarsmakt.

När det gäller våra stridspiloter i flygvapnet är det en svår situation. Vi förväntar oss att man klarar ut situationen. Vi förstår att den inte är enkel att lösa. Men även om det inte är enkelt – det kanske till och med saknas en uppenbar lösning – får man ta den minst dåliga lösningen och sedan leverera. Det är inte acceptabelt att det saknas piloter inom flygvapnet. Detta är en fråga för arbetsmarknadens parter som behöver hanteras skyndsamt och med högsta prioritet

I Sverige har vi inte bara toppmodernt stridsflyg utan även ubåtar och korvetter i världsklass. Då måste det också säkerställas att vi får minst dubbelbemanning på ubåtar och korvetter när vi nu rustar upp försvaret. Vi moderater ser fram emot att detta nu kan ske.

Herr talman! Jag vill passa på att tala om alla de bra saker som är på gång inom ramen för den delegerade personalpolitiken. Försvarsmakten visar att man arbetar konstruktivt för att öka och utveckla förmågan att rekrytera och behålla medarbetare över tid. Man tittar på olika förändringsförslag, rörlighet med stöd av avtal och avtal som påverkar verksamheten för att kunna vara en modern och framtidsinriktad arbetsgivare. Man initierar också forskningsstudier för att titta på vad som är avgörande för att individer ska stanna kvar och utvecklas i verksamheten.

Herr talman! Regeringen har nu för första gången sedan 1997 beslutat om en höjd dagersättning för kadetter genom en förändring i officersförordningen. Det är något som har behövts länge, så det är välkommet. Det har också påtalats av Officersförbundet.

När det gäller situationen för våra reservofficerare är det både glädjande och nödvändigt att Försvarsmakten har initierat ett arbete med en översyn av reservofficerssystemet som ska vara klar i slutet av 2023.

Vi i försvarsutskottet poängterar gemensamt att det är angeläget att höja statusen på reservofficersyrket så att denna kategori får en möjlighet att regelbundet tjänstgöra i egen befattning och vidareutbilda sig.

När det gäller civilplikten är den på gång, för regeringen gav i början av året ett uppdrag till MSB som redovisades den 1 mars att genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda för ett beslut om en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Det är alltså på gång att aktivera civilplikten, och det är ett välkommet beslut som är viktigt för Sveriges totalförsvar. Vi har en regering som levererar.

Många förband uppvisar bra resultat när det gäller rekryteringar och når ett jämställt resultat, men vi i försvarsutskottet delar Försvarsmaktens uppfattning att det är angeläget att rekrytera fler kvinnor för att försvaret ska kunna växa i snabb takt.

Herr talman! Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men cybersäkerheten behöver stärkas.

Cyberattacker är inte bara ett hot utan något som pågår här och nu. FRA uppgav redan 2017 att det skedde 10 000 attacker i månaden mot mål i Sverige enbart från statliga utländska angripare. Siffran är säkerligen betydligt högre i dag.

Jag konstaterar och vi konstaterar att den förra regeringen var lite väl långsam i detta arbete. Sverige var sist i Norden med ett nationellt cybersäkerhetscentrum. Vi var även det sista landet inom EU med en nationell cybersäkerhetsstrategi. Men nu ska arbetet med dessa frågor intensifieras.

Vi moderater var pådrivande i inrättandet av Nationellt cybersäkerhetscentrum. En uppbyggnad av den samlade verksamheten pågår just nu, och i går deklarerade regeringen att FRA kommer att ta över huvudmannaskapet. Samarbetet med näringslivet ska stärkas, och verksamheten ska stärkas både nationellt och genom ett ökat internationellt samarbete inom ramen för Nato och EU. Det är en oerhört viktig satsning för Sveriges framtida säkerhet.

MSB har dessutom vidtagit åtgärder för att inrätta Sveriges nationella samordningscenter för cybersäkerhetsforskning och innovationer.

Det finns en värnpliktig cybersoldatsutbildning som numera ingår i det ordinarie utbildningsutbudet. De första kadetterna har börjat sin specialistofficersutbildning med cyberförsvar som inriktning. Det är mycket positivt.

Etablering och utveckling av ett andra it-förband har inletts och fortsätter. Förmågan att genomföra alla typer av cyberoperationer och hantering av incidenter i cyberdomänen förstärks under 2023–2025. Försvarsmakten jobbar nu med att ta fram ett sammanhängande personalförsörjnings- och karriärsystem för cyberförsvaret. Dessutom planerar Riksrevisionen en granskning av samhällets informations- och cybersäkerhet, vilket kommer att bli ett angeläget ingångsvärde i det fortsatta arbetet.

Jag tänkte avsluta med frivilligorganisationerna och veteranerna.

Våra frivilligorganisationer bidrar till förstärkningsresurser och försvarsvilja. De är avgörande för Sveriges krisberedskap och civila försvar.

Nu gör man bedömningen att frivilligorganisationerna behöver stärkas för att kunna rekrytera och utbilda. I budgetunderlaget framgår det att Försvarsmakten den 1 januari 2024 kommer att införa en ny finansieringsmodell som utgår från stärkt finansiering av den verksamhet som är kopplad till totalförsvarets behov. Det är mycket positivt.

När det gäller våra veteraner, som är en oerhört viktig fråga för oss moderater, konstaterar vi i försvarsutskottet att arbetet med och utvecklingen av veteranpolitiken pågår inom Regeringskansliet. Utvecklingsarbete har påbörjats inom fyra utpekade områden: stöd, erkänsla, forskning och kompetensomhändertagande inom ramen för veteranstrategin.

Med de orden vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut och avslag på oppositionens reservationer.

(Applåder)