Herr talman! I dag hanterar vi försvarsutskottets betänkande Personalförsörjning. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men för tidseffektivitet väljer vi att yrka bifall bara till reservation 6.

Hur bygger vi då ett motståndskraftigt och robust försvar? Är det genom införskaffande av materiel och utrustning, eller är det genom att ha relevanta fastigheter, fordon, flygplan, båtar och ubåtar? Ja, det är viktiga delar, men den viktigaste delen är den vi diskuterar i dag, personalen.

Vi behöver ha någon som flyger flygplanet, någon som kör båten eller ubåten, någon som bevakar och övervakar och någon som planerar, kommunicerar och dirigerar för att tillsammans få en uppgift löst. Vi behöver dem alla, alltifrån soldaten till kocken, sjukvårdaren och piloten. Ja, alla behövs, och det är många yrkesgrupper och yrkeskategorier. Allihop behövs för att vi ska få det motståndskraftiga försvar vi behöver.

Vi socialdemokrater har under de två föregående mandatperioderna kraftigt ökat anslagen till försvaret, då vi såg ett behov av att tillskapa ett väl förankrat folkförsvar.

Förutom att vi nästan har fördubblat anslagen till försvaret har också värnplikten införts, och ett stort arbete har gjorts för veteranernas synliggörande, erkänsla och stöd.

Allt kan bli bättre, som det brukar heta. Vad avser personalfrågor är det en ständigt pågående process vilken alla arbetsgivare behöver vara framåtlutade i. Med detta sagt är det viktigt att Försvarsmakten har en förmåga att attrahera, behålla och utveckla kompetent personal. Ska Försvarsmakten ha förmåga att växa i enlighet med försvarsbeslutet och de intentioner som riksdagen har måste Försvarsmakten också ge de anställda goda villkor och förutsättningar.

Som en del i den planerade tillväxten ser vi ett etappmål om minst 10 000 värnpliktiga och en krigsorganisation som omfattas av minst 100 000 befattningar år 2030. Vår bedömning är att officersutbildningen måste anpassas för att Försvarsmakten ska kunna klara sin kompetensförsörjning på lång sikt.

Vidare ser vi det som viktigt att andelen kvinnor ökar vad avser både värnpliktiga och anställda. Vi anser att Försvarsmakten bör ha som ambitionsnivå att andelen kvinnor som fullgör värnplikten ska vara minst 40 procent år 2030. Försvarsmakten måste arbeta aktivt med jämställdhet och inkludering men också med möjligheten att kombinera karriär och familjeliv för all personal.

En annan viktig del i det personalstrategiska arbetet är att de hinder som finns för reservofficerares möjlighet att öva och tjänstgöra måste undanröjas, bland annat genom att de ges rätt till tjänstledighet. Det är orimligt att personer ska förhindras att tjäna vårt land på grund av att de inte får tjänstledigt från sitt civila arbete.

Med det sagt behöver vi fortsätta det arbete som präglat de senaste två mandatperioderna vad avser till exempel veteranpolitiken. Precis som övrig personalpolitik kräver även veteranpolitiken kontinuitet och utveckling. Vi socialdemokrater har arbetat metodiskt för att öka stödet till Sveriges veteraner och öka medvetenheten hos den breda allmänheten om de militära och civila veteranernas insatser.

Sverige har en lång tradition av att skicka soldater och annan personal på internationella insatser. Det finns utlandsveteraner representerade i samtliga Sveriges län. Det är mycket kunskap, kompetens och erfarenheter som kommer hela Sverige till gagn innan, under och efter insats.

Vi känner alla en stor tacksamhet och stolthet gentemot våra veteraner och deras anhöriga. Anhöriga är otroligt viktiga innan, under och efter en insats för den som gör sin mission. Vi har alla ett ansvar i Sverige, och vi i denna kammare i synnerhet, när det gäller att erkänna, uppmärksamma och vara stolta och tacksamma över våra veteraner och deras anhöriga. Vi kan på olika sätt visa denna tacksamhet.

Vi socialdemokrater har tillsammans med Försvarsmakten vidtagit flera åtgärder på området, bland annat instiftandet av Försvarsmaktens medalj till sårade i strid respektive Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd, upprättandet av veteranmonument och inrättandet av veterandagen, som sedan 2018 också är allmän flaggdag.

Den socialdemokratiska regeringen gav 2017 Försvarsmakten i uppgift att inrätta ett veterancentrum som ska driva, utveckla och implementera myndighetens veteran- och anhörigarbete. Från 2015 fram till 2022 avdelade den socialdemokratiska regeringen 227 miljoner kronor i statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer för verksamhet och stöd. För Försvarsmaktens arbete med uppföljning av personal i internationella insatser har sedan 2015 avdelats 130 miljoner kronor.

Veteraner förtjänar samhällets uppskattning och stöd. Veteranpolitiken syftar till att ge personal som tjänstgör i insatser och deras anhöriga ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar som de utsätts för och de uppoffringar de måste göra.

Det är viktigt att det metodiska arbetet fortsätter, och därför föreslår vi att en veteranstrategi utvecklas som innehåller mål och åtgärder som riktar sig till de cirka 55 000 nu levande svenska kvinnor och män som har tjänstgjort i militära insatser utomlands. Utvecklandet av strategin ska syfta till att konsolidera, stadfästa och fortsätta den nuvarande veteranpolitiken och ta sin utgångspunkt i redan genomförda och beslutade åtgärder. Arbetet med strategin ska slutföras 2023.

Låt mig avsluta där jag började, med att det viktigaste Sveriges försvarsmakt har är just personalen. Det är också därför det är viktigt att Försvarsmakten kan attrahera, behålla och utveckla personalen för att vara en attraktiv arbetsgivare.

(Applåder)