Herr talman! Författningspolitik är kanske inte något folk går runt och tänker på om dagarna, men för mig som ledamot och ordförande i riksdagens konstitutionsutskott är det ett ständigt närvarande ämne. Däremot kanske många funderar på hur det står till med vår demokrati, rätten att göra sin röst hörd och möjligheterna att påverka det politiska beslutsfattandet.

Begreppet författning har en bred betydelse och innefattar våra lagar, förordningar och föreskrifter samt hur allt detta tillämpas i verkligheten. Det är våra regler för hur och på vilka grunder Sverige ska styras.

Det är vår djupt rotade övertygelse att landet ska styras utifrån demokrati som styrelseskick. Och demokratin ska vara folkligt förankrad. Detta tar sig uttryck inte minst i vår grundlag regeringsformens portalparagraf, som säger att all offentlig makt ska utgå från folket.

Vilka är då folket, som all offentlig makt ska utgå från? En historisk återblick visar att alla inte har inkluderats. Den djupa orättvisa som präglade 1800-talets maktförhållanden var en av anledningarna till att arbetarrörelsen mobiliserade i slutet av 1800-talet. Rösträtten förbehölls på den tiden män med höga inkomster, och således uteslöts både manliga arbetare och kvinnor från den politiska makten.

Vår kamp för allmän och lika rösträtt resulterade i ett beslut i riksdagen 1919, och Sverige fick därmed en omfördelning av politisk makt från eliten till den breda allmänheten. Sedan dess har vi breddat det demokratiska deltagandet ytterligare och avskaffat olika så kallade rösträttsstreck. Detta skedde senast för inte så länge sedan, 1989, då omyndighetsstrecket avskaffades.

Det ingår i åtminstone socialdemokratins övertygelse att inte bara en del av samhället ska vara delaktig i demokratin, utan alla. Att då definiera vilka som utgör folket är problematiskt. Man riskerar att exkludera grupper. Sverige har gjort det förr - låt oss inte göra det igen.

Herr talman! I regeringsformens 2 § slås fast att det allmänna ska verka för att människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt ska tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Detta är en mycket viktig paragraf, och jag vill i detta sammanhang säga att inget barn ska behöva utsättas för det som tolvårige Murhaf Hamid i Glimåkra blev utsatt för. I en intervju för några veckor sedan uttryckte Sverigedemokraterna att vi egentligen inte har jättestora problem med diskriminering och rasism i Sverige. Motsatsen har bevisats - igen. Murhaf har nu sålt majblommor för över 3,2 miljoner kronor, vilket också visar att det finns ett starkt folkligt motstånd mot rasism i Sverige.

Herr talman! Politiken ska ha makt att förändra samhället, och därmed ska också ansvar kunna utkrävas. Det är inte tjänstemän eller domstolar som ska stå i skottgluggen i politiska frågor; det är politiker. Vi skiljer oss från en del andra partier som vill krympa utrymmet för politikens makt att förändra genom att bland annat privatisera och sälja ut offentlig verksamhet. Vi vill ta tillbaka demokratisk kontroll.

Ett sätt att göra detta borde vara att på ett mer transparent sätt visa vilka intressen som har påverkat beslutsfattandet. Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är, som föregående talare var inne på, en självklar del i vår demokrati. Samtidigt får ekonomisk styrka inte bli det som avgör möjligheten till inflytande över politiska beslut.

Därför anser vi socialdemokrater att det bör göras en bred översyn och kartläggning av villkoren för lobbyverksamhet. En sådan översyn bör innefatta bland annat ett lobbyregister och redovisningsplikt. Jag vill därför yrka bifall till reservation 22 under punkt 18 i betänkandet.

Herr talman! Omvärldens utveckling ger vid handen att vi aldrig får ta demokratin för given. Demokratimätningar från Freedom House visar att demokratin är på dekis i världen. I USA stormades Kapitolium av antidemokratiska krafter, och i Tyskland planerades en statskupp för inte alls länge sedan. Trots att Sverige har en djupt rotad demokrati har utvecklingen globalt lett till att även vi behöver se över vår författningspolitik.

Det är i dag lätt att kasta vårt högt aktade demokratiska statsskick överbord. Sveriges demokrati kan avskaffas väldigt snabbt om det vill sig illa. Detta är en av anledningarna till att en grundlagsutredning tillsattes av den förra regeringen. En annan sak utredningen tittade på var hur vi kan förstärka domstolarnas oberoende i tider då domstolar politiseras runt om i världen. En enig kommitté presenterade nu i mars sitt betänkande, där det bland annat föreslås att grundlagar bör ändras med kvalificerad och inte enkel majoritet, som är fallet i dag.

Herr talman! Vi socialdemokrater använder ibland en argumentation om starkare grundlagsskydd utifrån ett slags värsta tänkbara scenario. Vi måste göra det så svårt som möjligt för antidemokratiska krafter, om de skulle komma till makten, att rasera vår demokrati, och vi måste därmed lägga in så många saker som möjligt i vår grundlag.

Herr talman! Vi kommer till syvende och sist inte att kunna skydda allt som är bra och begränsa eller förbjuda allt vi tycker är dåligt. En regering som styr riket på grundval av mandatet från svenska folket kommer att vilja få genomslag för sin politik. För de partier som anser att politiken är dålig är fortfarande det främsta verktyget trots allt kanske inte att grundlagsskydda utan att opinionsbilda för att i nästa val få väljarna att utkräva ansvar och ge nya majoritetsförutsättningar.

Jag tror att det är rätt att vi stärker grundlagsskyddet för demokratins olika beståndsdelar men ser också farhågor. Det är lätt att ge vika för det politiska läget här och nu och falla för tron att ju mer vi skyddar i grundlag, desto säkrare är vår demokrati. Det är en falsk trygghet. Det starkaste skyddet för vår demokrati är att det finns en bred politisk majoritet som vill värna demokratins principer.

Herr talman! När det gäller författningspolitik finns det många frågor man inte hinner belysa i ett anförande på åtta minuter. Vi står självklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi som sagt bifall endast till reservation nummer 22.