Protokoll 2022/23:98 Onsdagen den 26 april

ärendedebatt / Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster
Anf. 45 Louise Eklund (L)

Fru talman! Att elens betydelse ökar är otvivelaktigt. För några veckor sedan presenterade Energimyndigheten sin senaste prognos. Där framgår bland annat att el fortsätter att ersätta andra energibärare i energisystemet. Myndighetens bedömning är att Sveriges elanvändning kommer att öka inom flera sektorer fram till 2025. Till exempel ser vi hur transportsektorn kommer att använda betydligt mer el i takt med den snabba elektrifieringen av fordonsflottan. Inom industrin ser vi också att el delvis ersätter fossila energislag. Det är naturligtvis mycket glädjande.

Mot den bakgrunden är det också tydligt att vi behöver ett kraftsystem som levererar el när vi behöver den och där vi behöver den. Vi ska naturligtvis kunna lita på att det finns el i uttaget som vi har råd att använda och som inte heller är helt beroende av väderleken.

Fru talman! I nära ett halvt sekel har Sverige haft en elförsörjning som har varit baserad på vattenkraft och kärnkraft. Vi har sett tillskott från kraftvärme och på senare tid även från sol och vind. Denna el har förts över Sverige genom ett väldigt stabilt elnät med hög kapacitet och med tillförlitlighet.

Sammantaget har detta gjort att vi har haft ett av världens bäst rustade elsystem med nästan all produktion planerbar och med en väldigt hög tillförlitlighet. Detta har varit helt avgörande för Sveriges utveckling som industriland.

Sedan 2014 har Sverige fört en delvis annorlunda politik med den tydliga ambitionen att minska kärnkraftens betydelse. Det gör att vi har styrt över till att ha ett elsystem som i huvudsak har förnybar energiproduktion. Som ett resultat har elsystemet fungerat sämre än vad det har gjort tidigare.

Vi har sett det mycket tydligt i mitt hemlän Skåne. Där har vi under den senaste vintern haft en reell risk för bortkoppling på grund av effektbrist. Vi har haft kraftigt stigande elpriser när vi har varit utlämnade till kontinentens elpriser och energiproduktion.

Vi har inte haft tillräckligt med överföringskapacitet från norr till söder. Vi har tyvärr också sett hur vi har börjat använda alltmer av fossila källor när den förnybara produktionen inte räckt till.

Det duger inte. Vi kan inte vara ett högteknologiskt samhälle, en industrination, och ett land som kan och bör vara drivande i den gröna omställningen och inte ha ett energisystem som inte räcker till. Det är därför regeringen har satt som ett av sina viktigaste mål att bryta den utveckling vi har sett i Sverige sedan 2014 och att börja bygga tillbaka och upprätta ett fungerande elsystem.

Ett sådant system kan lite slarvigt sägas ha tre delar. Det är produktionen, överföringen och användningen. Varje del måste i varje ögonblick vara i balans, annars har vi problem. Det innebär att vi nu måste jobba brett över samtliga dessa tre områden.

Vi behöver föra tillbaka den fossilfria energiproduktionen i energimixen. Vi behöver bygga bort flaskhalsar så att överföringen fungerar bättre. Vi behöver börja betala för systemtjänster. Vi behöver fortsätta att arbeta med energieffektivisering och hur vi kan använda elen smartare.

Fru talman! Regeringens energipolitiska mål är nu att Sverige ska gå från ett hotande elunderskott till ett elöverskott av fossilfri energi. Det är min förhoppning att fler partier vill ansluta sig till den linjen för att svenska hushåll och svenska företag ska kunna få den breda uppslutning kring energipolitiken som de med rätta länge efterfrågat.