Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

När jag stod i den här talarstolen för ett år sedan sa jag att jag uppfattade att vi behöver ett planeringsmål om minst 300 terawattimmar 2040 och att vi ska ha ett elsystem som är så kostnadseffektivt som möjligt, där vi ser en tredjedel kärnkraft, en tredjedel förnybart och en tredjedel vatten- och biokraft för att kunna uppnå stabilitet och robusthet i elsystemet som sådant. Det står jag fortfarande fast vid.

Det är inte heller någon hemlighet att vi kristdemokrater tillsammans med kollegorna i Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna gick till val på att vi vill se en helt ny energipolitik med ett nytt energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt, vilket vi nu har fört in i vårpropositionen.

Då, för ett år sedan, sa jag även att jag anser att regeringen ska betala tillbaka elskulden till hushållen, och det gör regeringen nu. Det elstöd som har betalats ut och kommer att betalas ut är som bekant redan inbetalda medel, så kallade flaskhalsintäkter, vilket också är ett bättre stöd än det vi kunde se förra vintern. Sorgligt nog behövs ett stöd, men det är inte på det sättet vi löser energikrisen.

Fru talman! I en tid när många människor bär tungt gör vi vad vi kan för att lindra och stötta. Det efterlängtade elstödet till hushåll i elområde 3 och 4 har betalats ut. Många har behövt dra ned värmen i sina bostäder och har frusit i vinter. Barnfamiljer och äldre drabbas av både dyrare mat, högre räntor på sina lån och höga elräkningar.

För att lindra i den pågående energikrisen har regeringen gjort en rad åtgärder, på både kort och lång sikt. Det har handlat om att kraftsamla och få loss varje tillgänglig kilowattimme. Det har handlat om att spara och tillsammans minska risken för bortkoppling. Det handlar om att stötta hushåll och företag genom flera olika elstöd.

Detta gör vi för att barnfamiljer ska klara sin försörjning bättre, för pensionärer och ensamstående, för svensk ekonomi och för jobben.

Den här regeringen tar över ett elsystem som har monterats ned under åtta år av socialdemokratiskt styre. I södra Sverige har situationen varit särskilt besvärlig. Elområde 4 är den region i Europa som enligt rapporter har haft minst installerad elproduktion jämfört med de behov som finns. Detta bidrar till en hård belastning av elsystemet i hela landet sett till både utbud och prisläge.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister hade Sverige tio fungerande kärnkraftsreaktorer. Fyra av dessa har avvecklats, och planeringen av två nya reaktorer har stannat av. För detta har svenska folket betalat ett högt pris, framför allt ett högt pris för den nedmonterade elproduktionen i södra Sverige. Därför tog jag i ett utskottsinitiativ under förra mandatperioden upp att vi borde behålla Ringhals 1 och 2 medan chansen fanns och när de ändå var vid liv, i alla fram till dess att det finns något annat på plats.

Jag har givetvis full respekt för att det finns partier som inte anser att kärnkraften ska finnas i det svenska energisystemet, och olika åsikter får man ha i ett demokratiskt samhälle. Men detta till trots vill man inte ens överväga att ha kvar reaktorerna fram till dess att det finns något annat på plats.

Fru talman! Den 11 september 2022 fick Sverige en nystart. Den nuvarande regeringen har inlett återuppbyggandet av ett robust energisystem. Arbetet är krävande. Det kommer att ta tid, men det måste göras. Vi kristdemokrater ser nu till att arbetet blir gjort.

Vi måste säkra tillgången på el nu och inför kommande vintrar. Alla goda krafter kommer att behövas - sol, vind, vatten, kärnkraft och även ny kärnkraft - precis som jag sa för ett år sedan. Arbetet bedrivs på bred front genom kortare tillståndsprocesser för olika kraftslag. Förbudet mot att anlägga kärnkraftverk på nya platser slopas.

Nio dagar efter att regeringen tillträdde presenterades ett elstöd. Första elstödet har betalats ut, och det andra som går till hela Sverige ska betalas ut och vara hushållen till del i juni.

Tvivla inte på att vi har agerat från dag ett för att stödet ska nå fram så snabbt som det bara är möjligt. Detta stöd är betydligt större och mer omfattande än den tidigare regeringens stöd under förra vintern. Exempelvis uppgick stödet för en vanlig villa med en förbrukning på ungefär 20 000 kilowattimmar per år till cirka 10 000 kronor, och det var nödvändigt. Men mer hjälp är på väg. Vi har visat att vi kan kraftsamla, spara och stötta. Tillsammans kommer vi att klara detta. Elstödet med denna regering är större, snabbare och säkrare.