Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Ett par saker behöver kommenteras. Jag kanske ska börja med det ledamoten sa på slutet om oppositionspartierna. Hon uppmanade även Sverigedemokraterna att agera. Jag uppfattar det som att Sverigedemokraterna har varit en del av regeringsunderlaget och inte en del av oppositionen. Men det kanske ledamoten kan säga någonting om.

Jag konstaterar också att ledamoten nämnde att arbetslinjen ska återupprättas. Det ska vara mer lönsamt att arbeta, och skatten ska sänkas. Man känner igen den borgerliga högerpolitiken från åren 2006-2014. Vi vet också hur det gick. Konsekvenserna blev förödande för en halv miljon löntagare i det här landet. Men nog sagt om det!

Ledamoten nämnde Arbetsförmedlingens lokala närvaro och kompetensbristen. Jag tänker ställa en fråga om långtidsarbetslösheten, som även ledamoten var inne på. Jag delar uppfattningen att det finns ganska stora utmaningar på svensk arbetsmarknad i dag med både kompetensbristen och långtidsarbetslösheten.

Nyligen lämnade Arbetsförmedlingen över en årsrapport till regeringen. Myndigheten konstaterade att det krävs mer resurser för att man ska lyckas möjliggöra för fler långtidsarbetslösa att delta i olika insatser och få anställning. Man hänvisar också till att man under det här budgetåret kommer att behöva mer resurser för att förhindra till exempel långtidsarbetslöshet.

Med anledning av att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna, som jag anser är en del av regeringen, drog ned på arbetsmarknadspolitiska insatser med 7 miljarder kronor, i jämförelse med 13 under högkonjunkturåret, vill jag fråga om ledamoten anser att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att minska bland annat långtidsarbetslösheten, inte minst med tanke på det som ledamoten var inne på om lågkonjunktur och ökad arbetslöshet.