Fru talman! Vuxenutbildning, men även vuxenbildning, är kanske en av de tydligaste indikatorerna på hur ett land mår. Ett välmående samhälle klarar av att ha ett system där man som vuxen får chansen att ta igen förlorade ungdomsår och skaffa sig behörighet till högre utbildning eller jobb och där man som vuxen kan lägga om kursen i livet, studera något nytt, byta yrkesbana och följa arbetsmarknadens utveckling. Ett välmående samhälle ger nyanlända goda förutsättningar att lära sig det nya landets språk och att få sina kunskaper validerade, och där ger man dem med funktionsnedsättning lika förutsättningar till utbildning och arbete.

Centerpartiet tar sin socialliberala utgångspunkt i dessa ambitioner för vuxenutbildningen. På en alltmer rörlig arbetsmarknad gynnar inte vuxenutbildningen bara den enskilda individen utan är också en förutsättning för ett växande grönt, hållbart näringsliv och en skicklig offentlig sektor.

Sverige är en liten öppen ekonomi. Med det menar vi att vi är helt beroende av världen runt omkring oss och att vi för vårt välstånd förmår att exportera varor och tjänster med ett allt högre kunskapsinnehåll - dessutom på en marknad som nu snabbt världen över byter skepnad till dels helt och hållet hållbara affärer, dels att bli alltmer dominerad av digitalisering och artificiell intelligens. Utbildningsbehovet är enormt, och likaså är omställningsbehovet enormt.

Centerpartiet drev i förra mandatperioden igenom en av de viktigaste reformerna de senaste årtiondena. Det var en historisk reform av svensk arbetsmarknad, där arbetsmarknadens parter blev överens om ökad flexibilitet för anställda och företag tillsammans med nya möjligheter till omställning under arbetslivet.

En grundläggande del av reformen var ett större fokus på kompetens. Det är viktigt inte minst för att företagen ska kunna hitta anställda med rätt kompetens, behålla nyckelpersoner och kunna ställa om sin verksamhet när det krävs. Samtidigt - och minst lika viktigt - får människor en större chans till kompetensutveckling och möjlighet att byta bana i livet.

Har detta blivit någon succé? Det har väl knappast undgått någon vilket otroligt tryck det är på Centrala studiestödsnämnden, CSN, att hantera det enorma intresset för omställningsstudiestödet. Människor vill ställa om, byta riktning och förkovra sig, och företagen skriker samtidigt efter kompetens i alla branscher. Omställning pågår.

Arbetsmarknadens parter är emellertid inte nöjda med hur den sittande regeringen tar ansvaret vidare. Ett underfinansierat CSN skapar nu betydande problem och ger grus i omställningsmaskineriet. PTK, LO och Svenskt Näringsliv skrev en gemensam debattartikel tisdagen den 25 april och framhöll följande:

"Parterna har vid ett flertal tillfällen uppvaktat regeringen med anledning av problemen hos CSN. Vårbudgeten lugnar oss inte. Det saknas medel för de extra resurser CSN behöver. - - - Det duger inte att individer lämnas i väntan och missar terminsstart."

Centerpartiet tar höjd för detta i sin vårbudget och anser att regeringen borde ha tillfört 500 miljoner kronor i vårändringsbudgeten till omställningsstudiestödet och de myndigheter som ansvarar för att handlägga detsamma. Av samma anledning bör resurserna till omställningsstudiestödet och ansvariga myndigheter öka med 500 miljoner kronor även 2024.

Centerpartiet driver nu på för att stärka och utöka möjligheterna för vuxenutbildning. Vi kan inte slå oss till ro. Som jag sa inledningsvis är behovet av utveckling och reformer stort både för att möta arbetsmarknadens rörlighet och för att möta olika personers förutsättningar.

Yrkeshögskolan är en framgångssaga där matchning mellan företagens behov och de kurser som tas fram är nära nog hundraprocentig. Samtidigt verkar man under kortsiktiga omständigheter.

Centerpartiet anser att ett stort yrkeshögskolelyft bör genomföras där yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag. Privata och offentliga arbetsgivare bör få möjlighet att delfinansiera utbildningsplatser när de ser stora behov av kompetenser utöver den nivå som staten har bedömt nödvändig. Fler förberedande utbildningar, där kortare påbyggnadsutbildningar kan ingå, bör finansieras. Det bör även tas fram fler utbildningar på en högre kvalifikationsnivå.

Regeringen bör därför utreda möjligheterna till korta yrkeshögskoleutbildningar på en högre nivå i det så kallade EQF-systemet för att stärka det livslånga lärandet för fler. Ytterst handlar det om att se över och stärka yrkeshögskolans roll som matchningsmotor för arbetsmarknadsutbildningar gentemot högskolor och universitet. Jag yrkar därför bifall till reservation 27 under punkt 14.

Vi menar dessutom vad vi säger. I Centerpartiets vårbudget föreslås att medlen till yrkeshögskolan höjs och i så hög grad som möjligt permanentas. I regeringens förslag till vårändringsbudget sänks i stället anslagen jämfört med hur det var 2022.

Centerpartiet anser att tillgång till utbildning bör stärkas genom lärcentrum över hela landet. Lärcentrum har en viktig roll för den nationella, regionala och kommunala kompetensförsörjningen och ökar möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet.

Centerpartiet vill stärka förutsättningarna för personer med intellektuell funktionsnedsättning att studera på till exempel universitet eller högskola. Det finns i dag inget samlat regelverk för eftergymnasiala studier för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi vill att förutsättningarna för en anpassad högskola utreds. En del i en sådan i utredning torde vara att se över om yrkeshögskolans uppdrag kan breddas.

Centerpartiet anser vidare att döva medborgare ska ha samma rättigheter och möjligheter som övriga medborgare att utbilda sig, omskola sig eller byta yrkesbana. Statens ansvar för att tillgodose en jämlik tolktjänst inom eftergymnasial utbildning bör därför utredas.

Slutligen vill Centerpartiet förbättra valideringen av utländska examina. Det finns fortfarande inte något effektivt och systematiskt sätt att inventera vilka kompetenser, inte minst i bristyrken, som finns hos nyanlända. Det är viktigt att denna kunskap hos nyanlända akademiker och experter inte förslösas utan identifieras och att möjligheter skapas att så snabbt som möjligt kunna använda dessa kompetenser i produktivt arbete. Det behövs en förbättrad och effektiviserad inventering av nyanländas kompetenser, en effektiviserad valideringsprocess och ökade möjligheter till komplettering och tillvaratagande av en utländsk examen.