Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att Vänsterpartiet aldrig har suttit i regeringen. Vi satt inte i den förra regeringen; det är viktigt att säga rätt. Det var Socialdemokraterna som satt i regeringen med Miljöpartiet, och det var deras ursprungliga förslag, som vi fortfarande i dag är emot. Jag hade en interpellation för inte så länge sedan där jag ställde samma fråga till Socialdemokraterna, som de facto är emot tilläggsdirektivet. De kommer att rösta emot.

Antalet hemlösa ökar i Sverige. Vräkningar av barnfamiljer ökar. Enligt Kronofogdens senaste statistik har antalet barn som tvingats från sina hem de senaste fem åren ökat med nästan 50 procent. I en omfattande granskning, med Malmö som ett exempel, visar tidningen Hem & Hyra att skärpningen av lagen enligt förslaget i regeringens direktiv kan leda till att över 50 hushåll kan komma att kastas ut under ett år, och det skulle kunna påverka ett trettiotal barn - enbart i Malmö under ett år.

Att regeringen fullt medvetet vill bidra till att ännu fler barn vräks är minst sagt upprörande. Det här är en utveckling som definitivt riskerar att leda fler barn och unga rakt in i kriminalitet och därmed öka, inte minska, brottsligheten.

När alla barnen blir hemlösa och justitieministern inte kan redogöra för var de vräkta människorna ska ta vägen, vad är det som säger att gängmedlemmar eller gänggrupper inte kan använda denna situation för att lättare kunna rekrytera dem? När samhället säger att man inte vill ha dem, de har inget hem, dåliga socioekonomiska förutsättningar, är det ännu lättare för gängkriminella att rekrytera dem. De ser till att de får någonstans att bo, ger dem mat och pengar. Hur skapar det trygghet? Det justitieministern vill göra skapar ännu mer otrygghet.

Fortfarande har jag inte fått svar på vart alla de vräkta människorna ska ta vägen. Det är en rimlig fråga att ställa, när justitieministern lägger fram förslag som kommer att göra en mängd barnfamiljer hemlösa. Då är det viktigt att redogöra för var de ska ta vägen.

Hur tänker ministern att detta går ihop med barnkonventionen, som bland annat innebär att barnens bästa alltid ska komma i första hand vid åtgärder som rör barn? I barnkonventionen står det också att varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard. En skälig levnadsstandard inkluderar definitivt ett boende.

Man pratar också om föräldraansvar. Varför tror inte justitieministern att dessa föräldrar gör allt de kan för att förhindra problemet? Vad är den riktiga anledningen till att han faktiskt verkar utgå från att majoriteten av föräldrarna till just dessa barn inte bryr sig om sina barn? Vem tror justitieministern att han är när han påstår att utredningen och tilläggsdirektivet är ett viktigt steg för att tydliggöra föräldraansvaret? Den absoluta majoriteten vill inget annat än att skapa trygghet för sina barn och sin familj - egna och andras barn. Att tro att just hyresgäster som är föräldrar behöver bli uppläxade av justitieministern och lära sig av honom att de behöver ta ansvar för sina barn är upprörande.

Många av de föräldrar som justitieministern anklagar har det redan jobbigt - socioekonomiskt. De kämpar varje dag. Att justitieministern lägger detta ovanpå allt annat som de går igenom är djupt oroväckande. Många av föräldrarna kämpar varje dag för att deras barn ska lämna kriminella miljöer. De ringer socialtjänsten och polisen för att få hjälp.

När justitieministern lägger fram ett förslag som säger att ni kommer att bli hemlösa om era barn begår brott - vilka av dessa kommer att höra av sig till socialtjänsten eller polisen? Ingen av dem. Hur går det ihop med justitieministerns mål att skapa ett tryggare samhälle? Det gör det inte.