Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Låt mig börja med att gratulera Anna Tenje och Växjö till SM-guldet i går. Jag hoppas att hon hinner fira ordentligt. Det var innovativt att bygga en finsk mur in i Växjös mål. Bygdens söner från Skellefteå klarade inte riktigt ut det. Nästa gång kanske det är möjligt - vi får se.

Fru talman! Utgångspunkten för min interpellation är regeringens hantering av elstöden. Man har på olika sätt haft fyra olika former för elstöd hoppandes omkring. Det var väldigt tydliga löften i valrörelsen om att ett elstöd skulle vara på plats och betalas ut den 1 november.

Det är ett mischmasch av brutna vallöften som har kompletterats med nya osäkerheter. Det är fortfarande så att regeringen har delat landet. Den har varit tydlig med att norra Sveriges företag inte ska få något elstöd. De företag i södra Sverige som nu har fått elstöd på ett sätt som de inte skulle ha kunnat få men ändå har fått - via de pengar som var avsedda för privatpersoner och som har hanterats av statsrådets myndighet Försäkringskassan - råder det också lite osäkerhet kring.

Man har från regeringshåll kommenterat att stödet inte ska behöva återbetalas. Däremot har Skatteverket gått ut och betonat att stöden ska beskattas, vilket är välkommet. Lägg därtill att det är tydliggjort i granskningen att många av de företag som har fått elstöd som borde ha gått till privatpersoner kan vara jordbruksföretag. Dessa ligger som bekant under EU:s jordbrukspolitik och berörs särskilt av de statsstödsregler som gäller jordbruk.

Samtidigt uppger Försäkringskassan att man har varit väl medveten om att stödet som har gått och som skulle gå till privatpersoner också kan ha betalats ut till näringsverksamhet på grund av att man har samma elmätare.

Vi vet att det hela var ett hastverk. Trots de tydliga löften som högerregeringen har gett råder fortfarande betydande osäkerhet, främst från företagen.

Precis som Anna Tenje redogjorde för i sitt svar genomför Försäkringskassan väldigt många utbetalningar. Av dem som genomfördes 2021 bedömde Försäkringskassan själv att 130 000 var felaktiga och att myndigheten betalade ut 1,6 miljarder kronor för mycket. Försäkringskassan har också redovisat att 20 procent av dessa felaktiga utbetalningar beror på att myndigheten själv har gjort fel och att man är medveten om det.

Trots det polisanmäler myndigheten enskilda som har fått felaktigt utbetald försäkringspenning eller sjukpenning. Jag säger ingenting om det. Däremot skickar det lite olika signaler om att det råder olika regelverk och om vad som ska räknas som en brottslig handling och vad som inte ska räknas som det. Jag tycker att statsrådet här kan förtydliga vad som ska vara en brottslig handling.