STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

I februari avslöjade Säpo att Säpo slagit till mot en gruppering som misstänks ha ägnat sig åt olovlig kårverksamhet. Det är fråga om högt uppsatta personer med kopplingar till extrema rörelser, men också till myndigheter och politiska partier. Det avslöjades bland annat att en av de personer som misstänks sökt en anställning som säkerhetsansvarig hos riksdagspartiet Sverigedemokraterna här i riksdagen, mitt i demokratins hjärta. Det verkar också vara så att man bland de här figurerna har militär bakgrund.

I Tyskland 2022, men också igen i mars, bara för någon månad sedan, slog polisen till och grep flera ledare i den så kallade Reichsbürgerrörelsen, vars ideologi handlar om att förneka den demokratiska staten och som lyckades rekrytera fler till de här tankarna under pandemin. Det bygger på konspirationsteorier. Man sprider felaktiga idéer kring vacciner. Man drivs av en idé om att staten tagits över av en elit som förtrycker folket och vill genomföra ett folkutbyte. Det är konspirationsteorier som till vardags saluförs av extremhögern och högernationalistiska rörelser, globalt men också här i Sverige.

I en rapport som Center mot våldsbejakande extremism har skrivit är en av slutsatserna att högerextrema terrorister arbetar globalt. Man hämtar näring ur kriser och sprider konspirationsteorier och desinformation, precis som under coronapandemin och i samband med det amerikanska valet 2022. Den ökade aktiviteten online ger ökade möjligheter att ta kontakt med ungdomar, som tillbringar alltmer tid på spel- och kommunikationsplattformar, för att sprida sina idéer och radikalisera fler. Här är väl det viktigaste att myndigheter och andra aktörer som vill motverka våldsbejakande extremism behöver utöka sin kunskap om detta mångfasetterade högerextrema hot. Tonvikten inom det våldsförebyggande arbetet har tenderat att ligga på islamistiska aktörer; även om våldsbejakande högerextremism har uppmärksammats alltmer på senare år är detta fallet.

I både min fråga men också i ministerns svar är vi lite grann inne på vad Säkerhetspolisen gör för bedömningar. Den bedömning vi kommer åt och kan ta del av är årsredovisningen. Där sägs för föregående år att det traditionella attentatshotet består, men det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande.

Våldsbejakande extremister använder sig av samma metoder som främmande makt i form av subversiv verksamhet som infiltration och påverkan för att öka splittringen i samhället. Det säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd.

Det viktiga är att det traditionella attentatshotet främst utgörs av ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldbejakande islamism, extremism och våldsbejakande högerextremism. Hotet kan ändras snabbt, vilket utvecklingen vid manifestationer som koranbränningarna vid Turkiets ambassad i början av 2023 visar.

Vi vet också att vi under de senaste åren har haft flera uppmärksammade dåd i Sverige i skolor och nu senast i Almedalen med det tragiska mordet på Ing-Marie Wieselgren. I samtliga fall har gärningsmannen haft högerextrema värderingar och hämtat inspirationen i nätets mörka delar.

I regeringens vårändringsbudget föreslås 50 miljoner just för att bemöta och bekämpa våldsbejakande islamism. Ser ministern ett behov av att bredda uppdraget mot bakgrund av kunskapen från våra expertmyndigheter, som jag precis redovisat, och den erfarenhet vi har?