Herr ålderspresident! Låt mig först säga att det är alldeles uppenbart att vi allra helst vill förebygga och förhindra att barn över huvud taget hamnar i de här sammanhangen. Vikten av det förebyggande arbetet är, uppfattar jag, en okontroversiell ståndpunkt. Om man läser Tidöavtalet noggrant kommer man också att finna att det finns en offensiv på det brottsförebyggande området som jag har saknat under tidigare år i form av strategi, struktur, systematik och effekt.

Jag kan peka på ett par saker som vi har vidtagit åtgärder kring under de senaste månaderna. Låt mig nämna tydligare och entydiga direktiv till pågående utredning om att riva sekretesshinder. Och låt mig peka på en fråga som man hör överallt om man talar med kommuner, socialtjänst, polis eller skola, nämligen att polis, skola och socialtjänst måste kunna dela information och skapa en gemensam systemkraft, främst för att förebygga och förhindra att barn och unga över huvud taget dras in i kriminella sammanhang men också för att med stor kraft kunna dra ut dem därifrån om de ändå har hamnat där. Jag är förvånad över att detta inte har gjorts tidigare. Jag är fullt medveten om de svåra intresseavvägningar som ligger i detta.

Så sent som i onsdags gav vi ett särskilt uppdrag till polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse att med hög precision ge oss en gemensam lägesbild av exakt var vi befinner oss när det gäller frågan om rekryteringen av de yngsta i nätverken. Man ska föreslå nya effektiva samarbetsformer med förebild i andra delar av arbetet mot den grova organiserade brottsligheten och komma med en uppdaterad åtgärdskatalog när det gäller hur vi ska möta detta. Det handlar i hög grad om att förebygga och förhindra.

Med detta sagt måste vi också se sanningen i vitögat. Det är många av de allvarligaste brotten - dödsskjutningarna och de allvarliga sprängningarna - som utförs av barn och unga. Då är de brottsliga, och då ska de lagföras och straffas för det. Det handlar både om brottsoffrens upprättelse och om det omgivande samhällets behov av ett skydd mot den grova organiserade brottsligheten.

Jag tror att en viktig sak för att åstadkomma både och är att särskilja de grövsta unga brottslingarna från de andra barnen och ungdomarna. Därför kommer vi att gå fram med en reform om särskilda ungdomsfängelser som har ett dubbelt syfte. Ett syfte är att säkerställa att brottslingar som den 17-åring som fritogs förra veckan - jag är fullt medveten om att vi inte har alla detaljer och att det är en pågående rättsprocess - måste tas om hand av en del av vår ordning som har erfarenhet, resurser och lagstiftning på sin sida. Det kommer också att lätta på trycket gentemot andra delar av samhällslivet, som då kommer att kunna mobilisera sina resurser för barn och unga som ännu inte har trillat ned i den allra grövsta kriminaliteten.

När det gäller de frågor som togs upp om visitationszoner och ökad möjlighet att använda preventiva tvångsmedel som hemlig avlyssning och sådant finns det mycket beprövad erfarenhet i andra länder som har lyckats vända utvecklingen. Den typen av verktyg är utomordentligt viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller visitationszonerna har vi en 25-årig dansk erfarenhet att luta oss mot. Vad gäller hemliga tvångsmedel är det ingen tillfällighet att svensk polis och svenska åklagare pekar på värdet av möjligheten att använda till exempel hemlig avlyssning inte bara när man har en konkret brottsmisstanke utan också för att man ska kunna rikta det mot de kriminella nätverken för att förhindra och förebygga att skjutningar och sprängningar över huvud taget äger rum.

Jag är medveten om avvägningarna mellan personlig integritet och effektiv brottsbekämpning, men samhällsutvecklingen har fört oss till en punkt där den effektiva brottsbekämpningen måste få flytta fram sina positioner.