Fru talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!

I en demokrati räcker det inte att bara tycka saker, även om det är roligt att snabbt tycka saker i de sociala medier som vi har tillgång till. Demokrati handlar också om att ta till sig av varandras argument och lyssna på forskning och beprövad erfarenhet. Det ansvaret menar jag är betydligt större för oss riksdagsledamöter och statsråd än för allmänheten.

Det räcker inte att bara tycka när man bestämmer över miljoner människor i Sverige, utan då måste man också ta till sig av hur det fungerar i verkligheten. Forskningen som finns på den fråga som tas upp här, nämligen spärrgränsen till gymnasiet i form av betyget F som nu har funnits i mer än två decennier, säger oss en del om hur det fungerar i verkligheten. Att lyssna på forskning skulle jag vilja säga att statsråd på Utbildningsdepartementet har ett särskilt stort ansvar för. De ska hålla kunskapens fana högt.

Utgångspunkten för min interpellation är att fler måste lära sig mer. Sverige ska kunna konkurrera med kunskap och smarta, nya lösningar - inte med låga löner. Vi socialdemokrater menar att på sikt måste nog alla elever i Sverige gå i gymnasieskolan. Det räcker helt enkelt inte på dagens arbetsmarknad att ha nio års grundskola för att få en stabil försörjning i det fortsatta livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag vet vi att förändringarna i och med införandet av betyget F som spärrgräns till gymnasiet väldigt tydligt har inneburit att en mycket stor grupp elever slås ut direkt efter grundskolan utan att ens gå vidare till gymnasiet. Vi vet också att en mindre andel klarar gymnasiet efter den här reformen. Det vill säga att utvecklingen går i helt fel riktning.

De studier som finns visar att den utslagning som nu sker, där var sjunde elev stoppas från att läsa vidare på ett nationellt program på gymnasiet, är väldigt kostsam för individen, familjen och samhället. Vi vet nämligen att betyget F som spärrgräns - inte kunskaperna, utan systemet - i sig leder till ökad utslagning och att samhället måste försörja ett antal individer genom hela deras liv trots att de hade kunnat klara gymnasiet och få en stabilare plats på svensk arbetsmarknad.

Jag menar att vi måste orka titta på den här frågan. Jag vet att det kan låta som att vi sänker kraven, men vi måste kunna ta till oss den forskning som finns och våga utvärdera detta. Jag hoppas att skolministern också vågar ta till sig av forskning och utgå från vad verkligheten nu säger oss, inte från vad hennes parti tyckte för 30 år sedan och hålla fast vid det trots att verkligheten har förändrats och visat att man hade fel.

Det finns som sagt flera forskningsstudier som visar att betyget F som spärrgräns har väldigt negativa effekter på sysselsättning senare i livet. Skolministern vill ändå absolut inte titta på den här gränsen. Jag undrar helt enkelt, fru talman, vad skolministern menar att det finns för belägg för att systemet med en spärrgräns i form av betyget F till gymnasiet måste vara kvar. Finns det någonting som visar på positiva effekter för elevers kunskapsresultat?