Herr talman! Nu får vi se om vi stänger kammaren efter detta anförande eller hur pigga alla är!

Nu har vi debatterat utbildning ganska grundläggande - både grundläggande frågor om utbildning i den tidigare debatten och nu gymnasieskolan. Valet till gymnasieskolan är ett viktigt val i livet. Några vet exakt vilket drömjobb de siktar på. Andra söker fortfarande efter det, och några har absolut ingen aning om ifall man ens ska gå på gymnasiet - än mindre vad de ska göra därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Någon vill bli kock, någon annan elektriker och en tredje barnskötare. Någon vill bli lärare, någon ingenjör och någon tredje vill bli sjuksköterska. Andra vet ingenting, men de satsar kanske på estetprogrammet, för kulturen och det kulturella utövandet ger ändå livsluft till allt det andra. Eller så satsar man på fordonsprogrammet utifrån ett fritidsintresse som kanske kan bli ett yrkesval. Mitt hjärta klappar lite extra för fordonsprogrammet, för jag hade mitt första lärarjobb där.

Jag kan inte nog understryka att alla de här drömmarna om framtiden behövs. Var och en, vilken gymnasieutbildning man än väljer, kommer att behövas i de yrken som deras utbildningar leder till. Jag blir lite beklämd över de värderingar som ändå någonstans finns av vad som är en fin utbildning och vad som inte är en lika fin utbildning. Vi behöver ett komplett samhälle med massor av kompetenser. Det kommer att skada oss om vi inte förmår att uppskatta alla olika yrkesgrupper som får det här landet att gå runt.

Gymnasieskolan är en del av en mycket större helhet som hela utbildningssystemet utgör. Det börjar redan i förskolan. Yrkesvalen är ju ingenting som händer på vårterminen i nian, utan det börjar långt, långt tidigare. Utbildningskedjan fortsätter med gymnasiet, högskola och olika yrkesutbildningar. Man kanske återvänder till skolan på olika sätt.

Det är en lång utbildningskedja, som kan pågå hela livet. Den kan också vara lite krokig och lite svår att förutse. Därför är det så viktigt att ungdomar ges chans att välja utbildning helt fritt, och att den utbildningen också håller dörrarna öppna för att komma vidare i utbildningskedjan.

Jag ska prata lite om studie- och yrkesvägledningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Unga killar och tjejer väljer olika utbildningar. Tidigare talare har pratat om den extrema ojämställdheten i vissa yrkesgrupper och hur den vidmakthålls. Man tror såklart olika om sig själv, och man har lättare eller svårare att se sig själv i olika yrken. Där spelar såklart samhällets förväntningar in.

Att från början välja och fortsätta att välja i extremt ojämställda mönster som styrs mer av andras förväntningar än av ens egen lust till lärande och yrkesutbildning kan bli ett problem, särskilt eftersom det kan påverka livsinkomsterna. Exempelvis förskollärare, som är en extremt kvinnodominerad yrkesgrupp, halkar efter lönemässigt. Det finns ingen bransch i dag som har råd att inte rekrytera bland både kvinnor och män och hela befolkningen.

Därför är det viktigt att det finns en studievägledning som kan komma in och visa vilka olika vägar som finns och vad konsekvenserna blir av ens val utifrån karriär och löneutveckling. Det är viktigt att man oavsett om man är tjej eller kille, eller hur man än definierar sig, känner att hela arbetsmarknaden är öppen för en.

Även jag vill säga någonting om branschskolorna. Vi har lite olika typer av kompetensbrist i Sverige. Vi pratar om att vi har en lärarbrist, och då handlar det om stora tal. Det är stora yrkesgrupper. När vi pratar om att det behövs fler sjuksköterskor är det också väldigt många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

En av branschskolorna som nu tyvärr avslutas är en utbildning till distributionselektriker i Åsbro i Örebro län, i min valkrets. De utbildar 35 distributionselektriker via branschskola och 100 totalt. I landet utbildas det 130 om året. Fram till 2030 behövs det 3 000. De skulle kunna tredubbla antagningarna till branschskolan för gymnasiet.

Det här är alltså killar och tjejer som kommer från hela landet för att göra just branschdelen av utbildningen i Åsbro. Det är norra Europas största anläggning för att träna på att jobba med högspänningselektronik, klättra upp i de här höga stolparna och göra allting som behövs inom ett komplett elsystem.

Som sagt skulle de kunna tredubbla sin antagning. Men reglerna för skolorna är så krångliga när de ska skicka elever dit att de har lite svårt att hantera det. Någon skola skickar två elever ett år och två elever nästa. Andra tänker att när de ändå åker bort på internat är det sjystare att skicka fem från en gymnasieskola så att man har sina kompisar. Många kanske inte har bott hemifrån så mycket under så lång tid.

Detta vill man dock inte göra. Branschskolorna tillkom under pandemin, och vi har haft massor med extra stöd till olika åtgärder under pandemin. Men här säger man: Jaha, ni lyckades inte. Det spelar ingen roll om det var pandemi eller inte.

Bekymret för mig är inte de branschskolor som inte har kommit igång eller som det inte har gått bra för. Bekymret för mig är de som det går väldigt bra för och som har kapacitet att bygga ut. Satsa på dem! Ge dem chansen, och fortsätt jobba med det som kanske inte funkade på andra yrkesområden!

Vi vet inte riktigt vad framtidens yrkesliv kommer att kräva av oss. Någonting som vi vet kommer att eftersökas är kreativitet och förmåga att tänka utanför boxen - mycket av det som man tränar på i de estetiska ämnena.

Ibland sätts det upp något slags bild av att det inte behövs estetiska ämnen på alla utbildningar, utifrån vad jag tycker är lite märkliga värderingar: att inte alla människor behöver ha många sätt att uttrycka sig. Därför vill vi att estetiska ämnen ska vara med på alla gymnasieprogram, för det behövs. Det behövs för den personliga utvecklingen, och det behövs för att träna alla förmågor som krävs i ett kommande arbetsliv.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 14 om studievägledning och reservation 6 om branschskolor.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 april.)