Herr talman! De senaste månaderna har många tankar kopplade till gymnasievalet snurrat i huvudet på Sveriges niondeklassare. Förutom att de själva behöver fundera och bestämma vad de ska välja är det många runt omkring som är nyfikna och ställer frågor. Det är föräldrar, lärare, kompisar och släkt.

Många av oss kanske själva minns hur det var när man gick ur nian eller åtminstone när man tog studenten, eller så har man nyligen träffat någon i den åldern. Det enda man frågar och det enda de får prata om är vad de ska göra till hösten. Det är vad folk är intresserade av.

Det säger något om hur betydelsefullt det här är. Det är första gången i livet man får göra ett val och bestämma sig för en inriktning.

Herr talman! En förhoppning när niondeklassarna nu gör sina val är att riktigt många väljer ett yrkesprogram som ger anställning, kanske redan dagen efter studenten. Att ha en yrkesutbildning är inte bara bra för arbetsmarknaden, som ropar efter sådan arbetskraft, utan det ger också ungdomarna självförtroende när de är utbildade till ett yrke.

Vi vet att Sverige står inför en stor kompetensbrist inom många branscher, inte minst industri och hantverk. Inom dessa områden skulle det kunna skapas många fler jobb. Det finns potential för fler arbetstillfällen, men tyvärr väljer alltför få unga att gå ett yrkesinriktat program på gymnasiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Matchningen mellan arbetsmarknaden och de gymnasieutbildningar som eleverna väljer måste bli bättre. Det är helt avgörande för att Sveriges konkurrenskraft och företagsklimat ska stå sig starkt även framgent.

Här har många en viktig roll att spela, inte minst vi politiker men också studie- och yrkesvägledarna på högstadiet. De måste vägleda ungdomarna till att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Ibland tycks studie- och yrkesvägledarnas roll till stor del gå ut på att ge eleverna vägledning att nå sitt drömyrke, oavsett vilka förutsättningar man har eller hur arbetsmarknadens behov ser ut.

Det behövs en balans. Studievägledarna behöver vara tydliga med hur arbetsmarknaden ser ut och vilka utbildningar som leder till ett arbete. Arbetsmarknadens behov behöver helt enkelt spela större roll. Vi tror att det skulle kunna leda ungdomarna mer rätt.

Herr talman! Att arbetsmarknadens behov får spela större roll är också viktigt när det gäller vilka utbildningar som över huvud taget erbjuds. Det behöver i större utsträckning styras av vilka behov som finns på arbetsmarknaden än vilka drömlinjer eleverna har.

Herr talman! Information är också viktigt. Många unga har ingen tydlig uppfattning - den kanske till och med är felaktig - om vad det innebär att jobba på en verkstad eller inom industrin. Därför är det viktigt att de får göra prao och studiebesök och att representanter för olika branscher kommer till skolan och gör presentationer.

Det gäller också att utbildningarna som ger arbete anpassas så att eleverna vill söka dem. Det behöver finnas utbildningar med fokus på yrkeskunskaper, där elever som är skoltrötta och annars inte orkar fullfölja gymnasiet kan välja bort högskolebehörighet. Men det behöver också finnas utbildningar för många av dem som kan tänka sig att gå ett yrkesprogram men vill ha högskolebehörighet. Genom att även yrkesprogrammen ger högskolebehörighet kan vi motverka kompetensbristen och stärka företagsklimatet. Att högskolebehörighet blir norm gör också att de höga förväntningarna blir norm i den svenska skolan. Det är bra. Vi behöver anpassa utbildningarna efter arbetsmarknaden och anpassa utbildningarna efter att eleverna är olika.

Herr talman! Fler elever behöver ta sig igenom gymnasiet. Tar man sig igenom gymnasiet har man goda förutsättningar att klara sig senare i livet. Oavsett vilket program man väljer bidrar gymnasieåren och de studierna till kunskap och bildning som personen har nytta av för sin egen utveckling. Dessutom är forskningen tydlig med att slutförda studier är det starkaste skyddsmedlet mot utanförskap genom minskad risk för arbetslöshet, långtidssjukskrivning och ekonomiskt och socialt utanförskap. Utbildning är helt enkelt på många sätt avgörande för Sveriges framtid.

(Applåder)