Protokoll 2022/23:93 Torsdagen den 20 april

ärendedebatt / Gymnasieskolan
Anf. 194 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Den här debatten handlar om ett femtiotal motionsförslag från den allmänna motionstiden som berör gymnasieskolan på ett eller annat sätt.

Gymnasieskolan är jätteviktig - så viktig att den är en vattendelare på arbetsmarknaden. Människor som har en fullständig gymnasieutbildning i bagaget har också arbete i mycket större utsträckning än människor som inte har en gymnasieutbildning. Det är en av de bärande anledningarna till att vi socialdemokrater alltid har brytt oss om att gymnasieskolan ska fungera optimalt. Det handlar både om den enskilde individens utsikter till ett gott liv och om att tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetent personal.

Under den senaste mandatperioden genomförde vi flera stora reformer på gymnasieskolans område. Från i höst är högskolebehörighet standard på yrkesprogrammen. När den borgerliga regeringen tog bort högskolebehörigheten från yrkesprogrammen och bara gjorde den möjlig att välja till föll yrkesprogrammens attraktivitet dramatiskt. Allt färre ungdomar sökte sig dit.

Nu har vi vänt på ordningen. Standard är att högskolebehörigheten ingår i yrkesprogrammen men är möjlig att välja bort. Det är viktigt att ungdomar vill utbilda sig till undersköterska, byggnadssnickare, kock eller rörmokare och inte väljer bort det för att de upplever utbildningen som en återvändsgränd.

Vi har infört ett nytt sätt att planera för gymnasieutbildningarnas dimensionering. Tidigare har dimensioneringen styrts av elevernas efterfrågan - och ärligt talat också av vad friskoleföretagen kan tjäna pengar på. Från 2025 ska utbildningarnas volym även styras av den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens. Det kommer att vara viktigt för att arbetsgivare ska ha tillgång till rätt utbildad arbetskraft men också för att den enskilde ska ha möjlighet att få jobb som det hen har utbildat sig till. Nu är det viktigt att regeringen engagerar sig i implementeringen av denna reform, så att den når sin fulla potential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi har också beslutat att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och ändrat bedömningsprinciperna som styr hur lärare sätter betyg. Att gå från kursbetyg till ämnesbetyg kan låta som en liten sak, men det kräver en stor reformering av gymnasieskolans utformning. Den måste gå från att vara kursutformad till att bli ämnesutformad.

Syftet är att lärandet ska ske i större helheter, med bättre kontinuitet och med minskad stress och betygshets. Ett lågt betyg i en kurs under första året i gymnasieskolan får eleven med sig hela vägen till slutbetyget och meritvärdet i det kursutformade systemet. I kombination med en bedömningsprincip där läraren ska tillmäta elevens sämsta prestation störst vikt har kursbetygen skapat stor press och stress på eleverna. Detta ändras från 2025. Även denna reform kräver engagemang från Sverigedemokraternas regering.

Herr talman! Tre stora och viktiga reformer är redan beslutade: högskolebehörighet på yrkesprogrammen, dimensionering för att möta arbetsmarknadens behov och ämnesbetyg. Men guess what - vi är inte färdiga.

Socialdemokraterna vill se en kompensatorisk resursfördelning även i gymnasieskolan. Det är ett känt faktum att elever har olika förutsättningar att klara skolan, till exempel utifrån språkbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och kön. Detta behöver finansieringen av gymnasieskolan ta hänsyn till, vilket nästan inte alls sker i dag. Vi har framgångsrikt infört ett likvärdighetsbidrag i grundskolan för att göra finansieringen mer kompensatorisk, och detta behöver utvidgas till att även omfatta gymnasieskolan.

Gymnasieskolan är som jag sa en vattendelare på arbetsmarknaden. Den som har en avklarad gymnasieutbildning har också jobb. Därför är det förödande att omkring 15 procent av varje årskull diskvalificeras i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Det duger inte att bara 20 procent av dem som saknar behörighet till ett nationellt program efter grundskolan till slut tar en gymnasieexamen.

Eftersom gymnasieutbildning är nödvändigt för att få jobb och eftersom jobb är nödvändigt för att vara inkluderad i samhällsgemenskapen, för självförsörjning och för egenmakt borde gymnasieskolan vara för alla. Därför vill vi socialdemokrater att gymnasieskolan ska bli obligatorisk.

Herr talman! Det borde också vara obligatoriskt att läsa ett estetiskt ämne i gymnasieskolan. Det var det fram till att den borgerliga regeringen avskaffade det 2011, vilket har lett till en dramatisk minskning av antalet elever som läser ett estetiskt ämne i gymnasiet. Estetiska ämnen som bild, dans, teater och musik har ett värde i sig. De ger erfarenheter och kunskaper som den uppväxande generationen har nytta av i sina liv. Det ger upplevelser och möjlighet till uttryck och intryck som saknas i andra skolämnen.

Men det ger också verktyg för som eleven har nytta av i sitt lärande i teoretiska ämnen och i sin utveckling. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är viktigt att alla våra barn och unga får tillfälle att lära känna estetiska ämnen oberoende av vilken bakgrund de har.

Herr talman! För att förbättra kompetensförsörjningen i smala branscher har vi genomfört en försöksverksamhet med branschskolor. Utvärderingen av den har visat att den inte har fungerat optimalt på alla håll, men den visar på viktiga resultat i stort och en potential att fylla en viktig funktion i den nationella kompetensförsörjningen. I stället för att då göra nödvändiga förbättringar och permanenta branschskolorna väljer regeringen att fatta det dumsnåla beslutet att fimpa försöksverksamheten. Regeringen är helt svarslös när det kommer till hur kompetensförsörjningen i dessa branscher ska kunna fungera framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Gymnasieskolan är viktig. Det är därför vi socialdemokrater starkt bemödar oss om att den måste reformeras. Vi har genomfört stora och viktiga systemreformer under våra år vid makten. Nu behöver vi fortsätta resan för att gymnasieskolan ska vara för alla genom att göra den obligatorisk, göra finansieringen kompensatorisk, se till att den åter får innehålla ett obligatoriskt estetiskt ämne och se till att branschskolorna får fortsätta.

Jag står givetvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 3.

(Applåder)