Protokoll 2022/23:93 Torsdagen den 20 april

ärendedebatt / Grundläggande om utbildning
Anf. 172 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Skolans uppgift är att hjälpa alla barn. Det är att skapa förutsättningar för att varje barn ska få lära så mycket som möjligt, att varje barn ska få utvecklas som person och kunna förverkliga sin fulla potential.

Därför måste skolan förmedla kunskap för ett liv på arbetsmarknaden, men skolan behöver också förmedla klassisk bildning. Det handlar om förståelse för vårt samhälle, vår historia, vårt kulturarv och de värdefulla dygder och den etik som har förvaltats av kristen och västerländsk tradition. Det är minst lika viktigt för att utvecklas som människa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Utan en gemensam grundläggande etik skapas ett samhälle där den starke styr och den svage lider. Dagens debatt rör bland annat skolans värdegrund, med normer som alla människors unika och okränkbara värde och solidaritet med de utsatta. Den värdegrunden har en djup förankring i den kristna etiken och i västerländsk humanism.

Skolans ansvar är att förankra den värdegrunden hos eleverna genom att omsätta de etiska principerna i praktisk handling i arbetet mot mobbning och stök.

Herr talman! Alltför många elever bär inte bara på sin ryggsäck på väg till skolan. De bär också på en klump i magen av oro för vad som ska skrikas i korridoren i dag. Mobbningen har fördubblats de senaste tio åren, enligt Friends rapport, samtidigt som skolornas arbete för tryggheten har minskat.

Sociala medier har bidragit till att mobbningen även följer med hem i mobilen. För alltför många barn är inte det sista de får höra innan de somnar på kvällen förälderns ord "jag älskar dig", utan de får ett sms med ett hatfullt meddelande: Hur kan man vara så ful?

Herr talman! Det här behöver mötas på bred front med ett aktivt arbete från skolans sida, med skickliga lärare som agerar och evidenssäkrade antimobbningsprogram. Men vi behöver också fånga upp den växande psykiska ohälsan med stärkt elevhälsa och vård- och omsorgssatsningar.

Det gäller inte minst satsningar för trygga familjer. För i familjer som fungerar och har tid älskas vi villkorslöst. Där mäts inte kärlek i antalet likes eller prissätts i märket på tröjan. Där älskas vi för den vi är, inte för vad vi presterar eller hur vi ser ut.

Herr talman! Även elevhälsan är oerhört viktig. Många är de elever som vittnar om hur kontakten med elevhälsan var ett första steg på resan att må bättre. Samtidigt har vi alltför många vittnesmål som berättar om att man tagit sig modet att sträcka ut en hand men mötts av en frånvarolapp på skolkuratorns dörr.

Regeringens aviserade prioriteringar inom elevhälsoområdet är oerhört viktiga för att stärka tillgängligheten och stärka samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.

Herr talman! Vi kan konstatera att svensk skola har stora ordningsproblem. Var femte elev i årskurs 9 känner sig inte trygg i skolan. Det är klart att elever som inte känner sig trygga lätt hamnar efter. De får svårt att hänga med i undervisningen.

Det finns uppenbarligen en hel del att jobba med bland eleverna, men dessvärre även bland lärarna. Nästan hälften av högstadieeleverna uppger att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks eller behandlas illa.

En rapport från Sveriges kristna råd som visar att varannan kristen ungdom upplever sig kränkt för sin tros skull i skolan visar också att i en fjärdedel av fallen är det läraren som kränker.

Det är fullständigt oacceptabelt. Att som elev bli hånad, fördummad och ifrågasatt av sin lärare, som man står i beroendeställning till, och dessutom inför sina klasskamrater, ska ingen behöva bli utsatt för i ett samhälle som har skrivit under på de mänskliga fri- och rättigheterna.

Värst av allt är kanske att elever i Sveriges kristna råds undersökning har uppgett att ingen har brytt sig när de har vänt sig till skolan för att få hjälp. Det gör att kränkningen blir dubbel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Alla som jobbar i skolan måste på ett professionellt sätt kunna hantera att det finns människor med olika filosofiska och religiösa övertygelser, likaväl som andra minoritetsgrupper. De ska bemötas med respekt, även om man som lärare eller elev inte själv delar den övertygelsen. Det är någonting som vi behöver återkomma till och bevaka i det fortsatta arbetet. Att förbjuda kristna friskolor, där många av dessa elever äntligen har hittat en fristad, kommer aldrig att vara lösningen.

Herr talman! Lärarna är viktiga. De är helt enkelt avgörande för att eleverna ska må bra. Det är alla de mycket skickliga lärarna vi har ute i landet som bygger skolan stark. Det är lärare med varmt hjärta och fast hand som talar om vad som är rätt och fel och hur man behandlar varandra. Det är de som skapar en skola för barnen att längta till. Det är de som lägger grunden för ett tryggare samhälle i hela landet, ett tryggare Sverige.

Skolledarskap och lärarnas roll är nyckeln. Men det handlar också om ordning och reda i klassrummet och i korridorerna. Redan i dag ska det finnas ordningsregler på varje skola. Men de elever som bryter mot ordningsreglerna måste också mötas med tydliga konsekvenser.

Det finns i dag möjlighet till omhändertagande av föremål, utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering eller, i värsta fall, avstängning. Den typen av åtgärder behöver kunna användas ännu oftare och i större utsträckning.

Det behöver finnas en tydlig konsekvenstrappa för vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar. Den som saboterar bör själv kunna vara med och laga skadan. Det är fullt rimligt att man i vissa fall skickar hem notan till föräldrarna till den som saboterat. Det måste helt enkelt råda nolltolerans mot klotter och skadegörelse, på samma sätt som det ska råda nolltolerans mot mobbning och kränkande beteende.

Den sortens agerande behöver alltid resultera i en direkt kontakt med hemmet så att föräldrarna kan ta sitt viktiga föräldraansvar. Samhället är större än staten. I det här fallet är vi övertygade om att familjerna själva, men också civilsamhället, skulle kunna bidra mer till att skapa trygghet i skolan på ett bättre sätt än i dag.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)