Fru talman! Ett svar kan vara att jag tror att vi ska vara försiktiga med att i den här kammaren exakt reglera hur bemanningen på en myndighet ska ske, på samma sätt som jag tror att vi ska vara försiktiga med att exakt fatta beslut om bemanningen inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården. Jag tror att det är viktigt att vi har en övergripande lagstiftning som styr vilken kvalitet en verksamhet ska ha och vad man har rätt till som patient eller som ung som vårdas på till exempel ett Sis-hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avskiljningar vid Statens institutions-styrelses särskilda ungdomshem

Jag är bekymrad över det omfattande ensamarbete som finns inom Sis. Det är också ett symtom på det mer grundläggande problem som myndigheten har med bristande kompetensförsörjning. Man har inte tillräckligt många välutbildade och duktiga kollegor. De behöver bli fler. Medarbetarna på Sis behöver få bättre utbildning. Därför är det bra att myndigheten till exempel äntligen har fått på plats en internutbildning som säkerställer en grundläggande utbildning som är lika för alla oavsett vilken institution man jobbar på inom Sis.

Men jag tror inte riktigt, fru talman, på den här typen av enkla lösningar - att vi här i kammaren ska fatta beslut om förbud mot ensamarbete eller för den delen snabba förbud mot avskiljningar. Ledamoten Lantz lyfte i sitt huvudanförande fram att frågan om avskiljningar kanske är lite för komplex för att man skulle införa ett enkelt förbud. Jag tror att ungefär samma logik och resonemang går att anföra i frågorna om ensamarbete. I de allra flesta fall är ensamarbete absolut inte lämpligt. Men detta måste säkerställas av varje institutionschef och ytterst av generaldirektören för Sis. Jag tror inte att det är en fråga som vi ska hantera här i kammaren.