Herr talman! Jag yrkar för tids vinning endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 25. Vi har flera men väljer den.

I detta betänkande, Grundläggande om utbildning, finns många bra förslag - allt från ökad kvalitet på läromedel till tryggare skolgång med bland annat akutskolor som ger möjlighet för huvudmän att värna om tryggheten och studieron i skolan. Det är saker som den gamla regeringen helt har förbisett och bokstavligen blundat för under åtta år.

Nu har vi ett nytt regeringsunderlag, och då tar vi direkt tag i problemen och börjar vår resa mot att göra svensk skola bra igen. Resan kommer att ta tid, och vi kommer att stöta på hinder. Men vi kommer att göra vårt allra bästa. Svensk skola ska åter blomstra, vilket den gjorde under min egen skolgång. Det är något som jag och regeringsunderlaget gärna vill bjuda denna och kommande generationer på.

Herr talman! Värderingar och kultur är viktiga ingredienser i ett samhälle, och så även i skolan. Vi sverigedemokrater värnar särskilt de klassiskt svenska värderingarna, såsom etik och moral, där kamratanda, ärlighet, samarbete och hänsyn till varandra är centrala beståndsdelar. Skolan ska också lära ut innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande.

I dag ser vi tyvärr vissa avarter i skolan där lärare under lektionstid tar partipolitisk ställning, vilket mina barn har råkat ut för ett antal gånger. Detta beteende måste bort, då det bryter mot de demokratiska spelreglerna. Vår skola ska vara neutral - punkt.

Herr talman! En kvalitetshöjning av skolans läromedel bereds just nu inom Utbildningsdepartementet, vilket är jättebra. Vi sverigedemokrater vill gärna att det ska finnas ett standardiserat urval av läroböcker att välja mellan för respektive ämne och kurs. Dessa ska naturligtvis vara av hög kvalitet, och de ska gärna vara tryckta, neutrala och faktabaserade.

En lägstanivå för kostnader för läromedel per elev och år bör också fastställas. Vad det ska ligga på får dock en utredning visa. En utredning som gjordes för drygt ett år sedan visade att den genomsnittliga svenska kommunen i dag lägger ungefär 650 kronor per elev och år på läromedel, men var femte skola spenderar mindre än 400 kronor per elev och år. Det är inte mycket; det är en fjärdedel av ett Netflixabonnemang. Jämförelsevis kan nämnas att man i Norge satsar i genomsnitt 1 050 kronor och i Finland 1 450 kronor. Nu har det blivit lite mer på grund av inflation och annat.

Jag är också glad över att regeringen tillsammans med oss sverigedemokrater redan nu satsar 685 miljoner kronor på läromedel med hög kvalitet. Det gjordes väldigt lite inom detta område av den förra regeringen, så nu finns det hopp för Sveriges skolledare och elever.

Herr talman! För några månader sedan gav regeringen Skolverket i uppdrag att införa centralt rättade nationella prov i fyra ämnen. Detta är bra, och många partier har också varit positiva till att det här införs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vidare återstår dock arbetet med vilka kriterier som betyg ska sättas utifrån. Det finns bland annat en del att göra i de praktiska och estetiska ämnena, där en alldeles för stor tonvikt läggs på teoretiska kunskaper. Elever förväntas kunna argumentera för sin prestation och analysera densamma. Vi anser att det är utövandet och bemästrandet av själva hantverket som ska utgöra betygsgrund. Låt de elever som är duktiga på detta få möjlighet till ett högt betyg! Jag tror att många elever hade blivit glada över en sådan förändring.

Herr talman! Modersmålsundervisningen är en ofta debatterad reform från 70-talet, min tid i skolan. Syftet var att bevara sitt modersmål och sin kultur för en eventuell flytt tillbaka till hemlandet. Vi hade ju stor arbetskraftsinvandring på den tiden. Målgruppen var barn till arbetskraftsinvandrare, och de utgjorde cirka 5 procent av eleverna i skolan.

I dag är situationen helt annorlunda. En tredjedel av alla elever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. Det kostar mycket pengar, vilket jag inte har hört någon prata om. För vissa är det kanske gratis, men kommunerna har en kostnad på cirka 2 400 miljoner kronor per år. Ja, ni hörde rätt: 2 400 miljoner kronor!

I dag är vårt samhälle mycket segregerat, och olika kulturer råder i olika områden. Det gäller särskilt i min hemstad Malmö. Det här är en brist som man inte bör låta öka genom modersmålsundervisning, utan snarare tvärtom.

Att själva språkinlärningen skulle förstärka andra områden är ytterst tveksamt. Jag hävdar dock inte motsatsen. I vissa undersökningar, ofta med andra förutsättningar än Sverige eller Norden, kan den visa en marginell förbättring, men inte så stor att den kan anses mycket värdefull. Andra undersökningar visar inte på någon skillnad.

Jag tror att det var 2006 som man i vårt grannland Danmark gjorde den största studien av modersmål någonsin. Den visade på inga eller väldigt små avvikelser mellan gruppen som valde modersmålsundervisning och dem som avstod. Resultatet blev att man tog bort det statliga lagstadgade kravet på modersmålsundervisning i Danmark, ett land där förutsättningarna borde vara ungefär desamma som i Sverige, om än inte exakt.

För de tusentals miljoner kronor som modersmålsundervisningen kostar årligen kan vi få många saker till vår skola. Miljoner skolböcker, höjda lärarlöner, mindre undervisningsgrupper och även stärkt elevhälsa ryms inom modersmålsundervisningens kostnader.

Det är just nu extra svåra tider även för våra kommuner, vilket oppositionen gärna pratar om. Här bjuder vi på 2,4 miljarder kronor - eller som jag sa innan: 2 400 miljoner kronor - i lägre kostnader för våra kommuner. Det kan vi ta direkt.

Vi i Sverigedemokraterna anser att modersmålsundervisningen har tjänat ut sitt syfte. Däremot ser vi väldigt gärna att man lär sig sitt modersmål men att man gör det i egen regi.

Herr talman! Slutligen vill jag meddela att vi under punkterna 9 och 15 först kommer att rösta på vårt eget förslag, och därefter röstar vi på utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow och Robert Stenkvist (båda SD).